Framgångar

2023

Under året har Fair Action bidragit till att:

• Sju svenska företag har skrivit under det avtal som ska förbättra säkerheten för hundratusentals anställda i Pakistans kläd- och textilfabriker. Avtalet är en överenskommelse mellan globala fack och företag. Avtalet bygger på modellen som använts framgångsrikt i Bangladesh, där arbetet lett till att över 120 000 förbättringar har gjorts av nödutgångar, brandvarnare och elektriska ledningar. Fair Action har haft kontakt med flera av bolagen och uppmanat dem att skriva under.
• 46 företag har skrivit på ett internationellt arbetsmiljöavtal för att se till att kläd- och textilfabriker är trygga arbetsplatser. Avtalet löper över sex år. Under avtalet finns landprogram gällande Bangladesh och Pakistan (se ovan).
• Lindex började att redovisa snittlöner i sina leverantörsfabriker i sin hållbarhetsrapport, en rekommendation som Fair Action länge lyft fram.
• Efter Fair Actions granskning av hur svenska företag arbetar förebyggande mot könsbaserat våld och trakasserier I produktionen, har flera företag tagit steg för att skärpa arbetet. Indiska kommer att inkludera fackföreningar som intressenter i sin framtida riskanalys i hållbarhetsrapporten. Åhléns kommer att öka sina insatser för minimering av risker gällande mänskliga rättigheter. Indiska har åtagit sig att inkludera könsspecifikt våld och trakasserier som en mänsklig rättighetsrisk i sina framtida riskanalyser. Cellbes nämner för första gången könsbaserat våld i sin riskanalys i hållbarhetsrapporten.
• EU-klubbade i december igenom en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Även om lagen har brister, är den ett stort steg framåt för möjligheterna att utkräva ansvar från företag.

2022

Under året har Fair Action bidragit till att:

• Ett nytt avtal som ska förbättra säkerheten för hundratusentals anställda i Pakistans kläd- och textilfabriker slöts mellan globala fack och företag. Avtalet bygger på modellen som använts framgångsrikt i Bangladesh, där arbetet lett till att över 120 000 förbättringar har gjorts av nödutgångar, brandvarnare och elektriska ledningar.
• Fristads, Nelly och Indiska skrev på arbetsmiljöavtalet för säkrare klädfabriker i Bangladesh. Avtalet kom till efter kollapsen av klädfabriken Rana Plaza 2013 då 1134 människor dog. Över 2 miljoner anställda i kläd- och textilproduktionen i Bangladesh har tack vare avtalet kunnat gå till jobbet utan att vara rädda för att byggnaden ska rasa eller en brand bryta ut.
• Influencern och youtube-drottningen Therese Lindgren började ställa hållbarhetskrav på modeföretag hon ska samarbeta med. Fair Action hjälpte till med att ta fram kriterierna.
• Fair Action vann pris för projektet där vi utbildar gymnasieelever i att själva kritiskt kunna granska företags hållbarhetsarbete. Hittills har 500 lärare och 3000 elever använt sig av vårt material ”Vi handlar, vem betalar?”.
• Sju svenska storbanker för dialog med H&M om levnadslön, jämfört med tre banker 2019. Både Swedbank och Nordea har skrivit in levnadslön i sina investeringskriterier. Skandia nämner levnadslön som tematiskt område vid sidan av klimatarbete som de fokuserat på under året. Länsförsäkringar stöttade ett aktieägarförslag kring löner vid uppsägning som Fair Action skickade in till H&Ms årsstämma.
• Nio investerare (Nordea, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Danske Bank, SPP, Öhman, AP7, SEB och Swedbank) lovade efter påtryckningar att sälja sina investeringar i ryska staten och ryska statskontrollerade bolag. Fair Action ingår i nätverket Fair Finance Guide som gjorde granskningen.
• Skoföretaget Kavat har blivit mer öppna med sin produktion. De redovisar nu både karta till leverantörerna och information om lädergarverier.
• EU-kommissionen presenterade i februari ett lagförslag om företags ansvar för mänskliga rättigheter. Fair Action har arbetat för att förslaget inte ska urvattnas under förhandlingarna.

2021

Under året har Fair Action bidragit till att:

• H&M meddelar i sin hållbarhetsrapport 31 mars att lönenivån för de anställda nu vägs in när de väljer vilka leverantörsfabriker de ska lägga beställningar hos. Detta kan fungera som ett incitament för leverantörerna att höja lönerna för att få fler eller större ordrar. Detta är något som Fair Action har rekommenderat H&M under flera år och lyft i våra granskningar.
• H&M skrev på förlängningen av arbetsmiljöavtalet i Bangladesh, vilket leder till att 14 andra svenska bolag skriver på 1 september. Det ursprungliga avtalet togs fram efter kollapsen av klädfabriken Rana Plaza där 1 134 människor miste livet 2013. Avtalet är en överenskommelse mellan köpande företag och fackförbund att arbeta tillsammans för att förbättra säkerheten och arbetsmiljön i fabrikerna. Det handlar till exempel om att se till att det finns fungerande nödutgångar, att elektriska ledningar inte utgör en brandfara och att balkar och pelare som håller upp en byggnad är rätt konstruerade. Fair Action bidrog till att de svenska bolagen skrev under genom opinionsbildning, kampanjarbete och lobbying.
• Ellos skrev på förlängningen av arbetsmiljöavtalet i Bangladesh. Den 9 december hjälpte vi personer som nominerats till priset ”Ellos Awards” att kontakta Ellos och fråga varför de inte vill skriva på arbetsmiljöavtalet för sina leverantörsfabriker i Bangladesh. Den 10 december meddelade Ellos att de skriver under.
• Den 10 mars röstade EU-parlamentet ja till att ge grönt ljus till kommissionen att ta fram ett lagförslag kring företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter, så kallad due diligence. Omröstningen gav en stark signal att parlamentet vill att EU-kommissionen tar fram ett ambitiöst lagförslag. Inför omröstningen var Fair Action med och tog fram ett brev från civilsamhället till svenska europaparlamentariker med en uppmaning att rösta ja. I omröstningen röstade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern, Vänsterpartiet och Liberalerna ja. Sverigedemokraterna röstade nej, och Moderaterna och Kristdemokraterna avstod.
• Kampanjen “Visa handlingskraft” avslutades den 22 januari genom att de 21 070 underskrifterna som samlats in lämnades över till utrikeshandelsminister Anna Hallberg. De som ställt sig bakom kampanjen uppmanade regeringen att arbeta för att få en lagstiftning på plats som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter. Hallberg gav vid överlämningen besked om att Sverige ska driva att EU-lagförslaget om företags ansvar för mänskliga rättigheter ska gälla alla företag oavsett bransch. Och dessutom nämnde hon att en lagstiftning utan konsekvenser för de företag som bryter mot den blir tandlöst. Under mötet refererade hon också till problemet med låga löner i leverantörskedjorna.
• Tre av sex svenska näthandlare som Fair Action granskat i rapporten Time to deliver, Bubbleroom, Na-kd och Ellos, går ut med offentliga leverantörslistor. Det gör att det går att få insyn i hur arbetsvillkoren ser ut.
• Modeföretaget Totême som Fair Action tidigare granskat offentliggjorde en lista över sina leverantörsfabriker. Det gör att det går att få insyn i hur arbetsvillkoren ser ut.
• 600 elever har använt Fair Actions material för gymnasieskolan. Syftet är att unga ska få verktyg och metoder så att de självständigt kan granska företags hållbarhetsarbete.

2020

Under året har Fair Action bidragit till att:

• EU-kommissionen tog de första stegen mot ett lagkrav på företag att respektera mänskliga rättigheter både i sin egen verksamhet och hos sina leverantörer runt om i världen. Ett lagförslag väntas 2021.
• Kampanjen Visa handlingskraft som vill få svenska regeringen att driva på för en effektiv lagstiftning om företags ansvar för mänskliga rättigheter på EU-nivå fick ett brett stöd. 42 företag inklusive H&M och IKEA, 8 fackliga organisationer och ett 60-tal ideella organisationer stod bakom kampanjen. Fair Action var en av initiativtagarna till kampanjen och såg till att Nudie Jeans och Nilson Group stöttade kampanjen. Över 21 000 privatpersoner skrev också under namninsamlingen till stöd för lagstiftningen.
• Utrikeshandelsminister Anna Hallberg uttryckte i augusti försiktigt stöd för EU-lagstiftning om företags ansvar för mänskliga rättigheter.
• Sex storbanker förbättrade sina riktlinjer för hållbarhet. Swedbank införde ett krav på levnadslön i riktlinjerna för sina investeringar i företag. Dock saknades en definition av hur Swedbank definierar levnadslön. På klimatområdet har flera banker tagit steg. Swedbank antog det mest ambitiösa målet att ställa om alla sina investeringar i linje med Parisavtalet till 2025. Handelsbanken rensade ut fossilbolag ur i princip alla sina fonder.
• H&M avslutade sitt samarbete med en kinesisk leverantör efter att ett systerföretag till leverantören anklagats för tvångsarbete. Detta efter en global kampanj för att uppmärksamma tvångsarbete i Xinjiang-provinsen i Kina, som Fair Action stått bakom och spridit.
• Intersport Sverige, Nelly och Stadium publicerade listor över sina leverantörer för egna märken. Det gör att det går att få insyn i hur arbetsvillkoren ser ut. KappAhl utökade informationen om sina leverantörer bland annat med ägare, antal anställda och typ av produkter. Alla fyra företagen agerade efter påtryckningar från Fair Action.
• Fyra modeföretag som drivs av influencers har i samband med vår granskning blivit mer öppna i sin kommunikation gentemot konsumenter. Företaget By Bianca publicerade information på sin hemsida om i vilka fabriker tillverkningen sker, och tre andra företag har utlovat att publicera information om leverantörerna (Toteme, Adoore) eller att bli mer transparenta generellt (Daisy Grace).
• Skomärket Urberg som ägs av Outnorth offentliggjorde de garverier som tillverkar lädret till sina skor. Listan publicerades efter påtryckningar från Fair Actions följare.

2019

Under året har Fair Action bidragit till att:

• Tiger of Sweden och Åhléns offentliggjorde vilka leverantörer de köper kläder ifrån.
• Ellos, Nelly, Stadium och Intersport lovade att publicera information om sina leverantörer för egna märken under 2020.
• KappAhl lovade att utöka informationen om sina leverantörer under våren 2020. Företaget kommer att börja publicera antal anställda, typ av plagg som tillverkas samt leverantörernas ägare.
• Lindex, KappAhl och Fristads gick ut med offentliga uttalanden till stöd för att brand- och byggnadssäkerhetsavtalet i Bangladesh ska få fortsätta sin verksamhet. Aktörerna som skrivit på avtalet åtar sig att jobba för säkrare textilfabriker i landet.
• Skobutikskedjorna Scorett och Vagabond offentliggjorde vilka fabriker de köper in läder ifrån, så kallade garverier.
• Danske Bank började ställa krav på företag de investerar i att ha rimliga arbetstider för de anställda.
• Charterarrangören TUI har genomfört utbildningar med hotell de anlitar i Thailand kring tvångsarbete. Företaget utökade också informationen på hemsidan till resenärer angående hållbarhet.
• En majoritet av de svenska toppkandidaterna till EU-valet stödjer lagstiftning på EU-nivå om obligatorisk riskanalys och åtgärdsplan för företags påverkan på mänskliga rättigheter, så kallad Human rights due diligence. Det visade Fair Actions och Concordes enkät.

2018

Under året har Fair Action bidragit till att:

• MQ och RNB som äger Polarn och Pyret offentliggjort var de producerar sina kläder.
• Nilson Group meddelat att de senast i januari 2019 kommer att redovisa var de tillverkar lädret till sina skor. Nilson Group äger bland annat butikskoncepten DinSko, Nilson Shoes, Skopunkten, Jerns och Radical Sports.
• Skoföretaget Vagabond gått ut med en lista över sina leverantörer.
• KappAhl börjat publicera siffror på vad de som syr företagets kläder i Bangladesh tjänar. Företaget beskriver också frågan om levnadslön som en av sina viktigaste hållbarhetsfrågor.
• MQ åtagit sig att tillsammans med sina leverantörer i Bangladesh ta fram åtgärdsplaner för att höja de anställdas löner.
• Gekås Ullared i april skrev på förlängningen av brand- och byggnadssäkerhetsavtalet i Bangladesh.
• Hotellkedjan Hilton inkluderat arbetarintervjuer från vår och Swedwatchs rapport ”Shattered dreams” i ett utbildningsmaterial för sin personal i Mellanöstern. Utbildningen syftar till att förhindra tvångsarbete på hotellen.
• Vings ägare Thomas Cook meddelade att de ska genomföra en ”full external review of our approach to human rights in our supply chain”. Ving uppdaterade också samtidigt sin hemsida med en särskild sida där de samlar alla miljö- och hållbarhetscertifierade hotell.
• Danske Bank uppdaterade sin investeringspolicy om mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Bland annat har de förtydligat kring barns, kvinnors och ursprungsfolks rättigheter. Banken har också lagt till krav på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och på att företag de investerar i ska ha system för att hantera konflikter i dialog med relevanta fackförbund.
• Statskontoret föreslog att regeringen bör utreda möjligheten att införa lagkrav på konsekvensanalyser avseende mänskliga rättigheter (så kallad ”human rights due diligence”) för företag, åtminstone vid högrisksituationer.
• Flerpartsinitiativen Fair Wear Foundation och Ethical Trading Initiative där många svenska klädföretag är medlemmar skrev brev till kambodjanska regeringen med krav på att fackliga aktivister och människorättsförsvarare ska skyddas.

2018 knep vi också plats 24 på tidningen Aktuell Hållbarhets lista över de mäktigaste i Hållbarhetssverige.

2017

Under året har Fair Action bidragit till att:

• Skokedjan Nilson infört krav på levnadslön i leverantörsfabrikerna. Dessutom publicerar Nilson som första svenska skokedja sina direktleverantörer på sin hemsida.
• Business Sweden börjat rekommendera företag att arbeta för levnadslöner i sin värdekedjab.
• Riksdagen sagt ja till 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om tvångsarbete. ILO är FN:s organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor och har som mål att bekämpa fattigdom.
• Gina Tricot, Lindex och H&M tryckt på den turkiska regeringen om att ge syriska flyktingar bättre skydd på arbetsmarknaden. Många syriska flyktingar arbetar i landets klädindustri men har haft svårt att få arbetstillstånd och därmed möjligheter att kräva rimliga arbetstider och rättvisa löner.
• Ellos skrivit på brand- och byggnadssäkerhetsavtalet i Bangladesh, ett juridiskt bindande avtal för att förbättra säkerheten i landets textilindustri.
• Fonder från och med 1 januari 2018 enligt lag måste redovisa hur de tar hänsyn till hållbarhet när de investerar.
• Flera storbanker som Nordea och Swedbank dragit sig ur oljeledningen North Dakota Access Pipeline i USA. Oljeledningen hotar indianstammen Standing Rock Siouxs mark, dricksvatten och heliga platser.
• Länsförsäkringar meddelat att de ska införa nolltolerans mot investeringar i kärnvapen.

2016

• Sett till att Vings moderbolag Thomas Cook tagit fram en uppförandekod för hotellen de anlitar. Koden innehåller krav på rättvisa arbetsvillkor som hotellen åtar sig att följa. Thomas Cook har också skapat en möjlighet för hotellanställda att rapportera klagomål via ett kostnadsfritt telefonnummer, en så kallad ”hotline”.
• Bidragit till att Fristads och Gekås Ullared skrivit på The Bangladesh Accord on Fire & Building Safety som är ett juridiskt bindande avtal för att förbättra säkerheten i Bangladeshs textilindustri.
• Bidragit till att H&M infört ett krav på att anställda i klädfabrikerna ska få löner som räcker till deras och deras familjers grundläggande behov. Dessutom uppmuntras leverantörsfabrikerna att göra enkätundersökningar bland anställda för att utvärdera om lönerna räcker till för att leva på. Koden innehåller också en skrivning om att leverantörerna inte får missbruka korta kontrakt för att slippa ge sådana förmåner som fast anställda har rätt till.
• Fått H&M att lova att på lång sikt fasa ut kromgarvning. Krom är en giftig kemikalie som används för att tillverka mjukt läder av djurhudar. Vid felaktig hantering kan det vara cancerframkallande.
• Bidragit till att Länsförsäkringar, SEB, Skandia och Swedbank antagit nya riktlinjer mot investeringar i kol.
• I maj tilldelades vi Giraffpriset, ett pris som går till någon som brutit igenom motstånd och arbetat uthålligt för att göra världen bättre. Juryn lyfte särskilt fram Fair Actions insatser för förbättrade arbetsvillkor och levnadslöner inom klädindustrin.
• Granskat och fört dialog med totalt 64 företag.Läs mer i Fair Actions Verksamhetsberättelse för 2016.

2015

• Fått Apollo, Fritidsresor och Ving att lova att de ska följa upp arbetsvillkoren på hotell i Dubai.

• Bidragit till att de sju största bankerna på den svenska marknaden förbättrat sina hållbarhetsriktlinjer med i genomsnitt 50% enligt Fair Finance Guides internationella mätmetod.

• Sett till att Handelsbanken plockat bort kolföretag ur sina aktiva sparfonder och att Nordea slutat finansiera nya kolföretag.

• Bidragit till att Handelsbanken, Länsförsäkringar och Swedbank börjat redovisa sina fonders klimatavtryck.

• Bidragit till att Gina Tricot och Eurosko offentliggjort vart de producerar sina kläder och skor.

• Granskat och fört dialog med totalt 45 företag.

2014

• Bidragit till att Intersport skrivit på The Bangladesh Accord on Fire & Building Safety som är ett juridiskt bindande avtal för att förbättra säkerheten i Bangladeshs textilindustri.

• Blivit tilldelade Sveriges Konsumenters och Råd & Röns pris Blåslampan för att vi ”visar på handelns ansvar, på kopplingen mellan våra inköp och en hållbar utveckling”. I juryns motivering framhålls också att vårt arbete varit en bidragande faktor till att stora klädföretag börjat arbeta för att höja lönerna.

• Genom rapporten ”I samma fotspår” ökat trycket på skoföretag på den svenska marknaden att skaffa sig bättre kontroll över garverier som tillverkar läder till deras skor, både när det gäller arbetsförhållanden och miljöpåverkan.

• Satt press på banker på den svenska marknaden genom att vara med och starta initiativet Fair Finance Guide i Sverige.

• Bidragit till att fler riksdagspartier nu anser att regelverket för AP-fondernas hållbarhetsarbete måste skärpas. Fair Trade Center har under året deltagit i kampanjen Schyssta pensioner, bl.a. genom att i juni 2014 publicera rapporten ”Pushing the planet to retirement” om AP-fonderna och biologisk mångfald.

• Utsetts till Årets Blåslampa av Råd och Rön och Sveriges Konsumenter för vårt arbete för rättvisa arbetsvillkor och levnadslöner.

• Fört dialog med och granskat 39 företag.

2013

• Bidragit till att H&M har antagit en lönepolicy samt att de satt upp mål för sitt arbete med att höja lönerna i leverantörskedjan.

• Bidragit till att H&M, KappAhl och Lindex har ökat transparensen i sitt arbete genom att offentligt publicera sina leverantörslistor.

• Bidragit till att Gina Tricot offentligt gått ut och stöttat de bangladeshiska arbetarnas lönekrav på 660 kr samt att företaget skickat ett brev till handelsministern med en uppmaning om att svenska regeringen ska göra mer för att pressa på Bangladeshs regering att höja minimilönen.

• Bidragit till att svenska regeringen har ställt sig bakom förslaget om EU-direktivet om obligatorisk hållbarhetsredovisning samt att regeringen gjort utfästelser om en svensk genomförandeplan för FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter.

• Uppmärksammat barns utsatthet på turistorter som besöks av många svenskar genom lanseringen av rapporten ”No Child’s Play”. Rapporten berör även problematiken kring volontärturism.

• Bidragit till att apotekskedjan Lloyd ökat transparensen i sitt arbete genom att publicera sin uppförandekod på sin hemsida.

• Fört dialog med 43 företag för att öka deras respekt för mänskliga rättigheter och miljö.

2012

• Lanserat rapporten ”Still fashion victims?”, en uppföljningsrapport om den livsfarliga metoden sandblästring som används i viss jeansproduktion.

• Lanserat och drivit kampanj om arbetsvillkor i turismbranschen genom rapporten ”Ingen solskenshistoria – en granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen i Thailand och Turkiet”. Detta genomfördes inom nätverket Schyst Resande där Fair Trade Center ingår.

• Lanserat rapporten ”Dålig mottagning i mobildjungeln – en granskning av fyra mobiloperatörers hållbarhetsarbete”. Rapporten följer upp hur svenska mobiloperatörer hanterat de brister som uppdagades i en granskning 2009.
Fortsatt arbeta med kampanj för hållbar elektronikindustri inom nätverket makeITfair.

• Arrangerat dialoger med företag och bidragit med våra rekommendationer och erfarenheter för att öka deras respekt för mänskliga rättigheter och miljö samt öka deras möjligheter att inkludera hänsyn till detta i deras verksamhet.

2011

• Bidragit till att en svensk plattform om företags ansvarsskyldighet har antagits bland svenska frivilligorganisationer.

• Lanserat och drivit kampanj om arbetsvillkor och miljö i snittblomsindustrin genom rapporten ”Vissen blomsterhandel – en uppföljning av snittblomsbranschens sociala ansvarstagande”.

• Drivit smyckeskampanj i samarbete med Swedwatch och Svenska Kyrkan i samband med rapporten ”Allt är inte guld som glimmar”. Arrangerat seminarium om smyckesindustrin med internationell gäst.

• Fortsatt arbeta med kampanj för hållbar elektronikindustri inom nätverket makeITfair.

• Fört dialog med ett 60-tal företag och bidragit med våra rekommendationer och erfarenheter för att öka deras respekt för mänskliga rättigheter och miljö.

2010

• Lanserat rapporten ” Sjukt snyggt – en rapport om sandblästrad denim” och arrangerat ett seminarium med en inbjuden gäst från Syd. Nio av 17 granskade klädföretag fattade beslut om att stoppa användningen av den farliga sandblästringen.

• Lanserat rapporten ” Har modet modet?” – om nio klädföretags arbete med etik och miljö i leverantörsledet och tillsammans med Rena Kläder arrangerat ett seminariu

• Lanserat rapporten ”Etiska fonder – för en bättre värld?” och arrangerat möten mellan fondbolag och konsumenter.

• Lanserat en makeITfair-rapport om konfliktmineraler i elektronik i samarbete med Svenska Kyrkan och Swedwatch.

• Bidragit till att föreningens kärnfrågor har behandlats inom ramen för arbetet att ta fram en standard för socialt ansvar, ISO 26000 och att dessa frågor finns med i den färdiga standarden.

• Fört dialog med ett 50-tal företag och bidragit med våra rekommendationer och erfarenheter för att öka deras respekt för mänskliga rättigheter och miljö.

2009

• Lansering av rapporten ”En rapport om leksaker – svårt att göra etiska val i butiken” och tillsammans med Sveriges konsumenter arrangerat en konferens i samband med lanseringen.

• Lansering av rapporten ”Mer rättvisa för dina skattepengar?”, en uppföljning om etisk offentlig upphandling.

• Lansering av en rapport om metoder för ökat inflytande för anställda i Kina.

• Granskat arbetsvillkor och miljöpåverkan inom elektroniksektorn, släppt en rapport om mobiloperatörers etikarbete och lanserat fyra studier som skrivits av våra samarbetsorganisationer.

• Drivit ett folkrörelseperspektiv och argumenterat för tydliga referenser till internationell lag och leverantörsansvar i arbetet med att ta fram en ny standard för socialt ansvar, ISO 26000.

• Arrangerat ett riksdagsseminarium med riksdagsledamöter från samtliga partier samt verkat genom nätverket ECCJ för bindande regler för företags ansvar.

• Dialog med 50 företag och bidragit med våra rekommendationer och erfarenheter för att öka deras möjligheter att genomföra en verksamhet med respekt för mänskliga rättigheter och miljö.

2008

• Granskning av, och dialog med, svenska reseföretag som erbjuder resor till utvecklingsländer i samarbete med SwedWatch. Fair Trade Center har också deltagit i kampanjen Schyst resande.

• Undersökning av sportklädesföretag som lanserades inför OS i Peking och ett rundabordsamtal genomfördes med de granskade företagen.

• Lansering av rapporten Socialt ansvar i leverantörsledet – problem, lösningar och vägar framåt och arrangemang av ett seminarium om metoder för bättre villkor i företags hela leverantörskedja.

• Kampanj och dialogarbete inom makeITfair. Lansering om en rapport om tillverkning av mobiltelefoner och en studie över mobiltillverkarnas etikarbete. FTC har också tagit fram och spridit informations- och påverkansmaterial riktat till unga.

• Samordning av blixtupprop för elektronikbranschen. Under 2008 har tre blixtupprop drivits.

• Fortsatt påverkans- och policyarbete inom ECCJ och den svenska spegelkommittén som utvecklar ISO 26000.

2007

•Lansering av dokumentärfilmen ”Vita rockar – till vilket pris?” om de svenska landstingens inköp i Indien och Pakistan. Filmen har sänts på TV 4 och visats vid en rad festivaler och seminarier. Värdar för ett internationellt seminarium om etisk offentlig upphandling med inbjudna från Pakistan och Europa. Vårt arbete för hållbar upphandling har bland annat fått till resultat att Sveriges tre största landsting har infört etiska krav vid sin upphandling.

• Vi släppte under året en rapport om snittblommor och en om konserverad tonfisk. Båda rapporterna fick stor uppmärksamhet i media och dialog med företagen som granskats har lett till förbättringar för både arbetare och konsumenter.

• Fair Trade Center har tillsammans med bland andra SwedWatch och Svenska Kyrkan inom kampanjen makeITfair inlett en omfattande granskning av villkoren inom elektroniksektorn. Under hösten släppte vi tre rapporter och två guider som riktar sig till unga konsumenter. Efter granskningen har vi inlett dialog med företagen för att verka för förbättringar, kampanjen fortsätter under 2008 och 2009.

2006

• Kartläggning av landsting och regioner som visade att inget landsting ställer krav på att mänskliga rättigheter ska respekteras vid produktionen av de varor som köps in.

• Granskning av branscherna kläder och skor vilket ledde till flera framsteg. Åhléns har efter vår granskning förtydligat sin information till kunderna och Lindex har beslutat sig för att under 2007 börja sälja miljömärkta kläder.

• Tillsammans med Rena Kläder publicerat den första etiska granskningen av det svenska modeundret. Rapporten resulterade i att flera modeföretag, bland annat Weekday, har börjat arbeta med etiska och sociala frågor.

• Tillsammans med Forum Syd, Rena Kläder och SwedWatch publicerat boken ”Den globala fabriken”.

2005

• Fair Trade Center blev blixtuppropskoordinatör i Sverige för det internationella nätverket Clean Clothes Campaign. New Wave Group lovar nu ersättning till de drabbade av en fabrik som rasade i Bangladesh.

• Skolturné tillsammans med Studiefrämjandet och en lokal teatergrupp på gymnasieskolor i Västerbotten. Turnén väckte stort intresse och många initiavtiv till vidare engagemang.

• Granskning av etiska fonder och hobby/ verktygsföretag. Flera av fondförvaltarna har efter vår granskning förtydligat sin information till spararna och tre av nio granskade verktygsföretag har antagit etiska regler för inköp.

2004

• Filmen ”Rapport från Tomtens verkstad” en dokumentär om leksaksproduktion spelades in i Kina och visades på Uppdrag Granskning i SVT. Globala studien ”Billig, snabb och lydig” om leksaksproduktion publicerades med Forum Syd och SwedWatch. Uppföljningen av leksaksbranschen har gjort att flera företag nu har etiska uppförandekoder och bättre kontroll. Top Toy har gått med på att genomföra utbildning för arbetare.

• Elektronikbranschen granskades och datorföretag och mobilföretag lades till på etikbarometern. Undersökningarna fick stort genomslag i media.

• En granskning av de svenska sportföretagen genomfördes i samarbete med Råd & Rön.

2003

• Etikbarometern startade med granskning av kläder och skor. Alla stora klädkedjor har nu antagit etiska uppförandekoder och har idag ett omfattande kontrollarbete. Wedins skor har nu antagit en uppförandekod.

• En granskning av leksaksföretagen publiceras i Råd&Rön och på Etikbarometern. Playbox utvecklade efter detta etiska krav för sin upphandling och ICA har sagt att man kommer att förtydliga sin uppförandekod.

• Fair Trade Center tog tillsammans med Lutherhjälpen, FIAN och Svenska Naturskyddsföreningen fram studien ”Företagens ansvar – var går gränsen för det ansvarfulla företaget?”. Delar av studien lyftes in i konsumentverkets rapport ”Konsumtion och etik – Om företagens sociala ansvar och etiska märkning”.

2002

• Fair Trade Center tog initiativ till grundandet av SwedWatch.

• ”Vi Handlar – Vem Betalar?”, en dokumentär om produktionen av kläder och skor spelades in i södra Indien och premiärvisades på Zenit och senare på SVT.

2001

•”Vägen till din mobiltelefon” en granskning och kampanj om etik och mobiltelefoner. Ericson antog under denna tid en uppförandekod.

• Globala studien ”Globala företag – globalt ansvar?” En studie om Volvo och Ericssons etiska ansvar publicerades med Forum Syd, Diakonia, Lutherhjälpen och Rädda Barnen.

• Fair Trade Center tog initativ till att starta nätverket SwedWatch i december 2001.

• Fair Trade Center genomförde en studie med konkreta förslag för Sveriges politik för global utveckling – Globkom. Studien återfinns också som källa på flera ställen i Globkoms betänkande.

2000

• Arbetet med Dresscode – som var ett nätverksinitativ med förslag om ett kontrollorgan för klädbranschen – pågick. Nätverket förhandlade med H&M, KappAhl, Indiska och Lindex. Två pilotstudier genomfördes i norra Indien och Kina. Kriterier utvecklades för de svenska företagens införande av uppförandekoden.

• Rapport ”Vad har du på fötterna” togs fram tillsammans med Studiefrämjandet och Valla folkhögskola.

• Studie om elektronikindustrin tillsammans med Naturskyddsföreningen med delstudier gjorda i Malaysia och Kina av lokala organisationer och forskare.

1999

• Projektet för oberoende kontroll inom klädtillverkning startades tillsammans med Rena kläder. Projektet pågick fram till 2001 och fick namnet Dresscode.

•”Ställ ut – ställ krav” utställning för gymnasieelever om etisk handel.

1998

• Branscherna snittblommor, leksaker och turism granskades. Flera reseföretag påbörjade efter vår rapport ett mer omfattande etikarbete. Blomstergrossisternas förbund driver nu ett internationellt projekt för etisk märkning.

• Fair Trade Center fortsatte driva på arbetet om större etisk kontroll inom klädtillverkningen bland annat genom ett seminarium om etisk handel med Ethical Trading Initative (ETI).

1997

• Undersökning av svenska klädkedjor.

• Initiativ togs till att kampanjen Rena Kläder skulle starta i Sverige.

1996

• Fair Trade Center bildades i oktober.

• Den första granskningen var en undersökning av Nikes sportskotillverkning.