Gudrun Sjödén och Gekås Ullared producerar kläder bakom stängda dörrar
På fredag är det Black Friday och många hoppas kunna shoppa en varm vinterkofta eller en ny klänning till julfesten på rean. Men har de som sytt fynden rimliga arbetstider och löner? Det är svårt att ta reda på, i alla fall om du handlar hos Gudrun Sjödén eller Gekås. De hemlighåller vilka fabriker de köper kläderna ifrån, visar en ny kartläggning från Fair Action.
20160930_gekaswebb-54_jpg
Gekås vill inte tala om vilka fabriker som tillverkar egna varumärket Basic U. Foto: Gekås
Gudrun Sjödén och lågprisvaruhuset Gekås i Ullared är de enda av nio granskade företag som inte redovisar i vilka fabriker tillverkningen sker, och heller inte har planer på att börja göra det. Gudrun Sjödén har dubblerat sin omsättning sedan 2009 och når idag kunder i 70 länder. Gekås som är Europas största varuhus släpper i vår en klädkollektion designad i samarbete med julkalenderaktuella Pernilla Wahlgren.
På tvärs med transparens-trenden
Även vid en internationell jämförelse är Gekås och Gudrun Sjödén udda fåglar. 70 av världens 200 största modeföretag är öppna med var deras produkter tillverkas, visar Fashion Transparency Index som publicerades tidigare i år.
– Gudrun Sjödén och Gekås går mot strömmen. Trots en trend mot mer öppenhet i branschen gömmer sig de här två företagen envist i garderoben, säger Maria Sjödin, författare till rapporten på Fair Action.
Leverantörslistor möjliggör kontroll av arbetsförhållanden
Mest öppna bland de nio bolagen i Fair Actions granskning är H&M, Lindex, Åhléns och Polarn och Pyrets ägare RNB Retail and Brands, som alla redovisar detaljerad information om fabrikerna som tillverkar plaggen. Det gör att organisationer och fackföreningar i produktionsländerna kan kontakta företagen om anställda hos leverantörerna behandlas illa. Problem som förekommer i klädfabrikerna i Asien är till exempel att sömmerskor som krävt rättvisa löner avskedas, orimligt hög produktionstakt och sexuella trakasserier.
– Vår erfarenhet är att varken regeringen eller textilfabrikerna lyssnar på våra klagomål, men om vi kontaktar klädmärkena kan de ingripa, säger Babul Akhter, generalsekreterare för fackförbundet Bangladesh Garment and Industrial Workers Federation som organiserar textilarbetare.
Fabrikskollaps visar på vikten av öppenhet
Ett tydligt exempel på vikten av öppenhet är den dödliga kollapsen av fabriken Rana Plaza i Bangladesh 2013. Då var det enda sättet att identifiera klädmärkena att intervjua överlevande arbetare och leta i rasmassorna efter plaggens lappar med företagens loggor. Bara tack vare ett omfattande detektivarbete kunde familjerna till de 1 134 dödsoffren få kompensation från de europeiska bolagen som köpt från fabriken.
Det går åt rätt håll
Sedan 2013 har mycket hänt, och Fair Actions granskning visar att fler och fler svenska företag ger möjlighet till insyn i tillverkningen. KappAhl är ett företag som kommit en bit på väg, och publicerar namn och adress till leverantörerna. Information om antal anställda, typ av plagg som tillverkas och leverantörernas ägare kommer enligt KappAhl att börja publiceras från och med maj 2020. Ellos och Nelly har ännu inte gått ut med någon information om sina leverantörer, men uppger att de kommer göra det inom det närmaste året.
Läs mer
Här hittar du hela granskningen “Coming out of the closet”. Här kan du läsa Gekås, Gudrun Sjödéns, Lindex och KappAhls kommentarer till rapporten. Du kan också ladda ner hela Fair Actions enkätundersökning med de svenska klädföretagen här.
För mer information och intervjuer, vänligen kontakta: Maria Sjödin, kommunikationsansvarig, Fair Action, 08-643 43 64, maria@fairaction.se
