Vartannat företag håller inte koll på om deras policy för mänskliga rättigheter följs

Granskningen omfattar svenska företag med verksamhet i länder eller branscher där det finns dokumenterade problem med till exempel barnarbete, användning av farliga kemikalier eller löner som är så låga att de inte går att försörja sig på. På alarmerande många vis lever hållbarhetsrapporterna inte upp till kraven i den svenska årsredovisningslagen. Nästan hälften av bolagen beskriver inte om deras policy för mänskliga rättigheter faktiskt har lett till förbättringar för dem som jobbar i produktionen eller för lokalbefolkningen som påverkas av verksamheten. I mer än var tredje hållbarhetsrapport saknas helt eller delvis information om vilka väsentliga risker som företagen identifierat i förhållande till mänskliga rättigheter.

– I åtta rapporter saknas helt och hållet information om hur företagen hanterar människorättsrisker, och på flera områden visar granskningen ett sämre resultat jämfört med 2019 års granskning, säger Maria Sjödin, kommunikationsansvarig på Fair Action.

Till exempel var det färre företag som redovisade vilka väsentliga människorättsrisker de anser att dess verksamhet har, 59% i årets granskning jämfört med 75 % i förra årets granskning. 2019 års granskning omfattade dock endast 28 företag.

Dessutom ser vi att det endast är ett fåtal företag som redovisar att de lever upp till centrala delar av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, till exempel om de specifikt genomför en så kallad human rights due diligence och att föra dialog med negativt drabbade. En human rights due diligence (HRDD) är en analys av vilka konsekvenser för mänskliga rättigheter verksamheten eller leverantörsrelationer kan innebära. I årets granskning är det endast 13 % av företagen som redovisar att de specifikt genomfört en HRDD. I 2019 års granskningsrapport var motsvarande siffra 18 %.

Amnesty International Sverige och Fair Action anser att nuvarande svensk lag om hållbarhetsredovisning uppenbart inte är tillräcklig för att få företagen att förbättra sitt arbete med att respektera mänskliga rättigheter i praktiken. Därför måste nya lagkrav införas för att företag ska vidta konkreta åtgärder för att respektera mänskliga rättigheter. Åtgärderna ska bygga på en kontinuerlig analys av verksamheten, leverantörskedjan och yttre faktorer. Till exempel bör svenska modeföretag se till att minskning eller tillbakadragande av ordrar på grund av coronakrisen inte leder till att anställda på textilfabrikerna i Asien avskedas utan att få ut innestående löner. De låga lönerna i klädfabrikerna gör att textilarbetarna inte har några besparingar att ta av ifall de förlorar jobbet när ordrarna nu minskar från modeföretagen.

Vår uppmaning till Sveriges regering är därför mer aktuell än någonsin, att verka för en ny lag som inkluderar bland annat en obligatorisk HRDD och möjlighet för negativt drabbade att söka gottgörelse. Men den svenska regeringen har hittills duckat inför en sådan nationell lagstiftning, trots att ett tiotal europeiska länder har eller utreder den typen av reglering, däribland Norge, Finland och Danmark.

– Regeringen måste vara drivande för att få en ny och effektiv lagstiftning på plats, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig inom företagsansvar och mänskliga rättigheter på Amnesty i Sverige. Ett första steg är att tillsätta en utredning innan årets slut om lagkrav på företag att respektera mänskliga rättigheter inklusive i utlandet.

Vi förstår att regeringens fokus idag ligger på akut hantering för att säkerställa människors rätt till hälsa. Samtidigt ser vi att företagen har en oerhört viktig roll att spela för att värna mänskliga rättigheter och för att coronakrisen inte drabbar arbetare i leverantörsleden ännu hårdare. Vi efterlyser därför tydliga steg i rätt riktning mot ett hållbart företagande.

Hela rapporten hittar du här. För intervjuer kontakta:
Maria Sjödin, maria@fairaction.se, Tel: 08-643 43 64