Lagförslaget om AP-fonderna måste vässas gällande mänskliga rättigheter
Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det skriver Fair Action och 18 andra organisationer i en debattartikel i Göteborgsposten idag.
I våras lovade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att ett nytt regelverk för AP-fonderna skulle innebära ökade krav på hållbarhet. Lagförslaget, som ligger ute på remiss fram till den 26 oktober, innehåller flera viktiga förbättringar jämfört med dagens regelverk. Men många av dessa förbättringar riskerar att undergrävas om det inte läggs till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat.
Många kontroversiella företag
Dagens lagstiftning har inneburit en rad investeringar som direkt motverkar Sveriges internationella åtaganden. Till exempel har AP-fonderna under en tioårsperiod dubblerat sina innehav i bolag med starka kopplingar till kärnvapentillverkning trots att regeringen tydligt engagerat sig för att kärnvapen ska förbjudas och elimineras.
Fonderna har också investeringar i flera kontroversiella gruvbolag som förorenat vattendrag, och gjort sig skyldiga till kränkningar av urfolks rättigheter liksom trakasserier och våld mot människorättsförsvarare. Genom AP-fonderna äger svenska pensionssparare fossila reserver som motsvarar potentiella utsläpp tio gånger större än hela Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Detta trots att Sverige ratificerat Parisavtalet och därmed förbundit sig att förändra finansiella flöden så att de bidrar till en minskning av växthusgasutsläpp.
Otydligt regelverk
Alla dessa investeringar har varit möjliga på grund av ett regelverk som är otydligt vad gäller hållbarhet, samtidigt som hög avkastning tydligt överordnas andra mål. För att komma åt problemet har regeringen – efter förhandlingar i riksdagens pensionsgrupp – föreslagit en rad förbättringar. Till exempel står det nu i förslaget till lagtext att AP-fonderna ska vara ansvarsfulla investerare och ansvarsfulla ägare och verka för ett främjande av hållbar utveckling. Begrepp som ”hållbar utveckling” definieras och konkreta steg föreslås för att fonderna ska kunna uppnå dessa mål.
Men när vi läser förslaget ställer vi oss en huvudfråga: kommer det nya regelverket garantera att AP-fonderna investerar våra pengar i enlighet med Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat? Tyvärr blir svaret nej, eftersom det i förslaget inte finns bindande regler som säkerställer detta.
Lagen bör tydliggöra att Sveriges internationella åtaganden är grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning och att de utgör ramarna inom vilken fonderna kan maximera sin avkastning. Utan denna grundförutsättning är risken att vi även i fortsättningen får se investeringar som undergräver dessa åtaganden.
FN-kritik mot AP-fonderna
Sveriges förpliktelser är inget som statliga pensionsfonder enbart ska ta hänsyn till, de ska följas. Det är så självklart att man skulle kunna tro att det inte behöver föras in i lagen. Men AP-fondernas tidigare investeringar är beviset på motsatsen. Sverige är skyldigt att leva upp till de internationella konventioner vi ratificerat både inom och utom våra gränser. I juni 2016 kritiserade även FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar.
Det är nu det gäller. AP-fondernas regelverk ska ändras och med tanke på att nuvarande regelverk inte uppdaterats på 17 år är det viktigt att nu få till en så bra lag som möjligt.
Per Bolund håller redan tal i internationella sammanhang där han lyfter fram AP-fondernas nya hållbarhetsregler trots att vi inte är i mål än. Men om förslaget spetsas med tydligare skrivningar kommer det nya regelverket kunna garantera att våra pensionspengar bidrar till en hållbar utveckling och investeras i enlighet med Sveriges internationella förpliktelser.
Anna Lindenfors, generalsekreterare, Amnesty International
Lisa Sjöblom, generalsekreterare, Forum Syd
Frode Pleym, Sverigechef, Greenpeace
Annelie Andersson, talesperson investerings- och företagsansvar, Latinamerikagrupperna
Agnes Hellström, ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Josefin Lind, generalsekreterare, Svenska läkare mot kärnvapen
Christin Holm Gatica, tf generalsekreterare, Sveriges Konsumenter
Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna
Julia Finér, talesperson, Emmaus Stockholm
Ulrika Urey, kanslichef, Fair Action
Rebecka M Jalvemyr, kanslichef, FIAN Sverige
Ulrika Strand, tf generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheter
Olov Källgarn, Frida Arevik, talespersoner, Fossil Free Sverige
Anna Wigenmark, generalsekreterare, Föreningen Ordfront
Malin Nilsson, generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Andrea Söderblom-Tay, ordförande, Jordens Vänner
Pia Björstrand, talesperson Klimataktion
Anders Malmstigen, generalsekreterare, Svenska missionsrådets
Alice Blondel, kanslichef, Swedwatch