Faktagranska modeindustrin
Har du någonsin undrat hur det är möjligt att en ny T-shirt kostar mindre än en Big Mac-måltid?
Företag inom fast fashion producerar och säljer kläder i en historiskt hög takt, samtidigt som de döljer de verkliga kostnaderna för både människor och planeten. De pratar om att vara miljömedvetna och ansvarstagande, men kan vi verkligen veta om det stämmer?
På den här sidan hittar du material och övningar som hjälper dig att lära dig mer om fast fashion, greenwashing och verktyg för att själv kunna göra skillnad! Du behöver inte vara expert – det enda som krävs är nyfikenhet.
Tema 3: Engagera dig!
För ungdomsledare
Hur går det här till?
Allt du behöver finns på den här sidan.
Del 1 och 2 handlar om fast fashion och greenwashing. Utforska materialet och prova på övningarna. Varje avsnitt tar ca 30 minuter att slutföra.
Del 3 handlar om olika former att påverka. Upptäck olika sätt på vilka du kan påverka framtiden för fast fashion och greenwashing.
Alla aktiviteter kan göras på egen hand, tillsammans med en vän eller i en liten grupp.
PS: På denna sida frågar vi ibland dig att skriva ner dina tankar och reflektioner – kom ihåg att dina svar alltid är anonyma men se också till att inte själv skriva någon personlig information (så som namn) i dessa rutor. Ditt svar kan publiceras på sidan så att andra som testar verktyget kan ta del av dina kloka tankar!
Del 1: Fast fashion och överkonsumtion
Många uttrycker sig själva genom mode och kläder, vilket inte är särskilt förvånande – kläder är ju kul! Men de produceras och konsumeras i mängder som inte är hållbara för vare sig planeten eller människor. Därför är det viktigt att förstå behoven som ligger bakom att köpa kläder.
Köper du ett par nya jeans för att dina gamla är utslitna eller för att du såg ett snyggt par på TikTok som du bara måste ha? Finns det några alternativ till att fylla behovet av (nya) kläder?
Att shoppa kläder
– behov eller begär?
Diskutera följande frågor med en vän eller skriv ner dina reflektioner:
-
Tänk på de tre senaste plaggen du lagt till i din garderob. Vad var viktigt för dig när du köpte dem? Vad tog du hänsyn till när du valde dem?
-
Varför älskar vi mode och kläder? Varför får det oss att må så bra? Vilka behov tillfredsställs genom att köpa kläder? Du kan använda listan över vanliga mänskliga behov i länken nedan.
-
Vad är skillnaden mellan att vilja köpa något och att faktiskt behöva det?
Nonviolent communication (utvecklad av psykologen Marshall Rosenberg) skiljer mellan behov och strategier.
Behov är den grundläggande drivkraften hos en människa. Allt vi gör styrs av en medveten eller omedveten strävan efter att tillgodose universella mänskliga behov som är avgörande för ett hälsosamt, meningsfullt och tillfredsställande liv. Alla människor delar samma behov, men vid olika tillfällen upplever vi dem med olika intensitet.
Några exempel: trygghet, gemenskap, vila, kontakt, självuttryck
Strategier är de konkreta sätten att tillgodose behoven. Det finns många strategier för att möta ett visst behov, och olika människor väljer olika vägar. Strategier översätts till det vi vill ha och är ofta knutna till en specifik person, plats, händelse, tidpunkt eller sak.
Exempel på strategier kontra behov:
Det finns många sätt att vila (vilket är behovet här) under rasterna i skolan. Men alla sätt passar inte alla. Någon vill läsa på rasten, medan klasskamraterna kastar boll över huvudet på dem (också ett sätt att koppla av). Alla vilar mellan lektionerna, men sätten att koppla av passar inte alltid ihop.
Modeindustrin, marknadsföring, konsumtion
Titta på detta utdrag ur filmen: Hur stoppar vi egentligen fast fashion (How do we really stop fast fashion) av Our Changing Climate! Hela den 12 minuter långa videon från Our Changing Climate finns på YouTube.
En kapitalist är någon som äger eller investerar i företag för att göra vinst, ofta genom att äga fabriker, mark eller bolag.
Kapitalism är ett system där privata individer eller företag äger det mesta, såsom fabriker, butiker och mark, och driver dem för att göra vinst. Detta innebär ofta att kostnader skärs ner (till exempel genom låga löner) och att människor uppmuntras att fortsätta köpa mer.
Videoanalys
» Vilka känslor väckte videon? Diskutera med någon eller skriv ner dina tankar.
Du kan använda listan över känslor nedan.
- Rädd
- Irriterad
- Stressad
- Arg
- Vilsen
- Frånkopplad
- Hjälplös
- Upprörd
- Trött
- Ensam
- Ledsen
- Spänd
- Nervös
- Sårbar
- Otålig
- Frustrerad
- Förvirrad
- Modlös
- Uttråkad
- Sårad
- Besviken
- Orolig
- Överväldigad
- Engagerad
- Tyst
- Berörd
- Förundrad
- Uppmuntrad
- Lugn
- Hoppfull
- Öppen
- Avslappnad
- Fylld av energi
- Lättad
- Balanserad
- Kärleksfull
- Nyfiken
- Självsäker
- Uppspelt
- Tacksam
- Inspirerad
- Glädjefylld
- Glad
- Fridfull
- Passionerad
🧡 Bara en påminnelse:
Det är helt okej att känna vad du än känner just nu – arg, ledsen, hoppfull, förvirrad eller till och med avtrubbad. Alla känslor är rimliga. Om du behöver en stund för att ta en paus, andas eller gå ut, så är det också helt okej.
Aktörer i den globala leverantörskedjan
» Vilka aktörer i den globala klädernas leverantörskedja kan du identifiera i videon?
» Hur mycket makt har de olika aktörerna att förändra modeindustrin? Rangordna aktörerna från minst till mest inflytelserika.
Modeindustrin består av många olika människor och företag – men makten är inte jämnt fördelad. Den största kontrollen ligger hos bara några få stora varumärken och deras ägare.
Men kom ihåg: du har också makt. Som konsument och som medborgare kan du påverka hur dessa företag agerar – både direkt och indirekt.
⇒ Du kan göra din röst hörd genom att ställa frågor eller kritisera företag på sociala medier.
⇒ Du kan driva på för förändring genom att rösta eller kontakta politiker som stiftar de lagar företagen måste följa. Mer om det senare.
Men innan vi kan agera behöver vi förstå vad företagen faktiskt gör för att förbättra världen – och vad som bara är greenwashing. På så sätt vet vi var vi ska lägga vår energi och vilka som verkligen behöver hållas ansvariga.
Du har nu nått slutet av del 1 – snyggt! Här är några frågor att reflektera över:
- Var något förvånande – och vad vill du göra av det du lärt dig?
- Om du kunde förändra något i modeindustrin – vad skulle det vara?
- Hur kan vi uppfylla behovet av kläder utan överkonsumtion?
Del 2: Greenwashing
Du har kanske lagt märke till att reklam ofta är full av bilder, ord och påståenden som hänvisar till positiva miljöeffekter. Men det är inte tillåtet att säga vad som helst i reklam. Hållbarhetspåståenden får inte vilseleda konsumenter. Om man försöker få en produkt eller tjänst att framstå som mer ansvarsfull än den faktiskt är, så kallas det greenwashing.
Så många som 42 % av alla granskade gröna påståenden i reklam är överdrivna, felaktiga eller vilseledande. Det här är alltså inget litet fenomen!
Men hur kan vi ta reda på vilken reklam som är sann och vilken som är greenwashing?
Bildanalys
Titta på nedanstående reklambilder. Diskutera sedan följande frågor med en vän eller skriv ner dina reflektioner. När du är klar, öppna texten för att lära dig mer om bilden.
- Vad ser du på bilderna? Finns det några produkter i dem? Skulle du köpa dem? Om ja, varför?
- Vilka känslor väcker bilderna? Du kan använda känslo-listan nedan som inspiration.
- Rädd
- Irriterad
- Stressad
- Arg
- Vilsen
- Frånkopplad
- Hjälplös
- Upprörd
- Trött
- Ensam
- Ledsen
- Spänd
- Nervös
- Sårbar
- Otålig
- Frustrerad
- Förvirrad
- Modlös
- Uttråkad
- Sårad
- Besviken
- Orolig
- Överväldigad
- Engagerad
- Tyst
- Berörd
- Förundrad
- Uppmuntrad
- Lugn
- Hoppfull
- Öppen
- Avslappnad
- Fylld av energi
- Lättad
- Balanserad
- Kärleksfull
- Nyfiken
- Självsäker
- Uppspelt
- Tacksam
- Inspirerad
- Glädjefylld
- Glad
- Fridfull
- Passionerad
Bild 1
Den här bilden liknar många av de bilder som används i annonser och hållbarhetsrapporter från modeföretag. Företagen pratar ofta om sitt hållbarhetsarbete, och i deras kommunikation är det vanligt att visa vackra naturbilder. Men var och hur tillverkas produkterna egentligen? Var kommer materialen ifrån? (källa)
Bild 2
På bilden ser du en bomullsåker. Bomull är det näst vanligaste materialet som används i kläder, direkt efter polyester. De största bomullsproducerande länderna är Indien och Kina, där bomull ofta odlas i torra regioner där vatten är en bristvara, samtidigt som stora mängder vatten krävs både för odling och för textilbearbetning. Detta leder till att lokala vattenkällor utarmas, vilket gör att brunnar sinar och hela floder och sjöar försvinner.
Användningen av kemikalier i gödsel och bekämpningsmedel påverkar arbetarna på fälten och även den lokala befolkningen när grundvattnet förorenas. WHO uppskattar att 22 000 människor dör varje år till följd av användningen av bekämpningsmedel inom bomullsodling.
Bild 3
Köpte du en T-shirt som kom i en biologiskt nedbrytbar förpackning? Förpackningen är bara en liten del av en produkts totala miljöpåverkan, och det är tillverkningen av själva tröjan som kräver mest resurser. Dessutom fokuserar påsen på slutet av materialets livscykel genom att vara biologiskt nedbrytbar – men vad vet vi egentligen om produktionens hållbarhet? Otydliga ikoner och påhittade certifikat kan läggas till för att ge ett mer hållbart intryck, men ges det någon information om dem (källa)
» Ser du den här typen av bilder i företags annonser och kommunikation? Varför?
» Spelar det någon roll vilka typer av bilder som visas i företags annonser eller kommunikation? Varför?
Är det… greenwashing?
Greenwashing gömmer sig i vaga ord
Greenwashing kan vara svårt att urskilja. Det görs ofta genom att överdriva vissa detaljer om produkten, produktionen eller företagets verksamhet, utelämna delar av sanningen och använda vaga termer.
Vad betyder egentligen producerad med respekt för naturen? Eller vilken del av produkten eller produktionen är koldioxidneutral? Det är fraser som låter bra, men som egentligen inte säger särskilt mycket.
Man bör också vara uppmärksam på ordvalet! ”Gjord av 100% återvunna material” antyder att allt material i produkten är återvunnet, medan ”Gjord av återvunna material” kan betyda att bara en liten del faktiskt är återvunnen.
Hållbarhet handlar också om mänskliga rättigheter
Produkter marknadsförs ofta utifrån sin miljöpåverkan. Om marknadsföringen enbart fokuserar på klimat och miljö förbises många andra viktiga aspekter.
Under vilka förhållanden tillverkades produkterna? Vem gjorde dem, och i vilket land? Tas mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i beaktande?
Många konsumentprodukter tillverkas i så kallade ”riskländer”, där det finns en stor risk att arbetstagares rättigheter, som att få en levnadslön och ha en säker arbetsmiljö, inte uppfylls. Man kan inte tala om en ansvarsfull produkt om ansvar inte också tas för mänskliga rättigheter genom hela produktionskedjan.
Så till exempel, när man bedömer hållbarheten av en T-shirt tillverkad i bomull finns det många saker att ta hänsyn till:
1. Vaga uttryck utan motivering
Tillverkad med respekt för miljön! Jaha, på vilket sätt då? Greenwashing handlar ofta om att använda ord och fraser vars betydelse är oklar eller öppen för tolkning.
Om en annons använder allmänna eller vaga påståenden som ansvarsfull, grön, hållbar eller ekologisk är det viktigt att påståendet också styrks med bevis. Självklart bör dessa argument också läsas med ett kritiskt öga.
2. Att förstora små insatser
Företag kan försöka dra konsumenters uppmärksamhet till en liten handling som framstår som ansvarsfull.
Ta förpackningar som exempel: ett företag kan marknadsföra sin produkt som ekologisk eftersom den är förpackad i biologiskt nedbrytbart material. Men förpackningen är bara en liten del av en produkts totala miljöpåverkan – det är tillverkningen av själva produkten som har störst betydelse.
3. Märken, certifikat och stämplar
En tumregel när man bedömer olika certifikat som signalerar ansvar är: ett certifikat utfärdat av en extern, oberoende aktör är mer trovärdigt än en märkning eller ett certifikat utvecklat av företaget självt. Kriterierna för certifikatet bör vara ambitiösa och offentligt tillgängliga. Dessutom ska uppföljning och utvärdering av kriteriernas efterlevnad göras av någon annan än företaget självt. Så fungerar till exempel en Fair Trade-certifiering.
Alla certifieringar bör granskas kritiskt: bara för att ett företag säger sig vara certifierat betyder det inte att allt står rätt till. Företaget bör också vara öppet med eventuella problem i produktionen, hur de hanteras och inom vilken tidsram.
4. Att skapa bilder med färger och motiv
Blå himmel, grön gräsmatta, skrattande barn, lyckliga kor på bete… Vänta nu! Den här typen av bildspråk används ofta för att skapa en känsla av produktens naturlighet eller god djurhållning.
Färgen grön associeras ofta med ekologi eller miljövänlighet, vitt och blått för tankarna till renhet, medan brunt förpackningsmaterial lätt kopplas till återvinning och jordnära värden. Men bilderna och färgerna som används behöver inte alls ha något att göra med produktens miljövänlighet.
5. Transparens och fakta i ordning
För att ett påstående inte ska vara greenwashing måste det förstås vara sant. Det får inte vilseleda konsumenten genom att vara falskt, felaktigt, vagt eller tvetydigt.
Ett bra miljö- eller hållbarhetspåstående förklarar tydligt på vilket sätt en produkt, tjänst eller ett företag är mindre skadligt för miljön eller mer respektfullt mot mänskliga rättigheter.
Greenwashing i reklam
Titta på följande påhittade annonser. Försök att identifiera möjliga ställen där annonsen ’målar något grönt’, eller där den verkar vilseledande eller problematisk för dig. Markera dessa ställen och skriv varför du tycker att de är exempel på greenwashing.
Greenwashing ändras ständigt!
Det är viktigt att förstå att greenwashing hela tiden förändras. Det finns redan lagar som försöker stoppa det, vilket är bra. Men det betyder inte att greenwashing försvinner – det dyker bara upp i nya former. De allra värsta exemplen kan minska, men företag hittar ofta kryphål. Och lagarna löser inte grundproblemet: själva konsumtionen. Ett “grönt” plagg eller en “grön” pryl kan fortfarande vara helt onödig att köpa, även om företaget inte direkt ägnar sig åt greenwashing.
Källa: Eetti
I bilderna ovan can du se hur ”hang tags” i H&M’s Conscious collection har förändrats under åren.
2019 stod det bara ”conscious” på etiketten, ”conscious” betyder medveten på svenska.
2023 angav etiketten andelen återvunnet material i plagget, ordet ”conscious” stod fortfarande med.
2024 angav etiketten andelen återvunna material i olika delar av plagget. Ordet ”conscious” var nu borttaget.
De här etiketterna förmedlar en bild av att plaggen är miljövänliga och att köpa dem är ett (miljö)medvetet beslut, trots att endast använda återvunna material inte är tillräckligt för att plagget ska vara miljövänligt. Vad vi vet säljer inte H&M längre the Conscious collection.
Du har nu nått slutet av del 2 – bra jobbat! Reflektera över följande:
Var något förvånande – och vad vill du göra av det du lärt dig?
Hur känner du kring greenwashing? Är det något du skulle vilja förändra?
Del 3: Engagera dig!
Börja din resa som aktivist!
Du behöver ingen erfarenhet, bara viljan att agera. Den här guiden leder dig till aktiviteter som passar din tid, dina resurser och dina intressen. Låt oss främja företagsansvar och hållbart mode tillsammans!
Testa quizet nedan för att upptäcka vilken typ av aktivist du är – och hitta sedan idéer på olika handlingar eller alternativa sätt att konsumera som inte utnyttjar planeten eller dess människor!
QUIZ: Vilken typ av aktivist är du?
Och nu… dags att sätta igång!
Nu när du vet vilken typ av aktivism som passar dig bäst kan du ta hjälp av listan nedan med idéer på vad du kan göra. De flesta av dessa aktiviteter kan genomföras både enskilt och med andra. Notera att kategorierna överlappar, så olika aktiviteter behöver personer med olika intressen och talanger!
Strategisk påverkan!
Kontakta lokala eller nationella politiker och fråga om deras hållning i frågorna, vilka ambitioner de har och uppmana dem att agera mer kraftfullt.
Kontakta lokala eller nationella lagstiftare och fråga om deras ståndpunkt i frågorna, vilka ambitioner de har och uppmana dem att agera mer kraftfullt!
Anmäl en reklam för greenwashing hos Reklamombudsmannen! Det går att göra digitalt här:
Till exempel flygblad i din hemstad, kommun, skola etc.
Praktisk handling!
Laga och förbättra ett utslitet plagg – eller sy om det till något helt nytt? Om du inte vet hur man gör finns det massor av instruktionsvideos på exempelvis Youtube och sociala medier, sök efter ord så som ”how to upcycle *valfritt plagg*”. Denna aktivitet passar också superbra i grupp – kör en syjunta tillsammans!
Ordet upcycle betyder att vi återanvänder något på ett kreativt sätt vilket ger det högre värde än tidigare (till skillnad från recycle = återvinning, där värdet på den återvunna produkten är samma som tidigare).
Det finns många sätt att tillgodose behov utan att bidra till överkonsumtion – genom att trycka nedan kan du hitta inspiration!
- Samla ditt gäng och bestäm datum. Bjud in vänner, klasskamrater eller ditt lokalsamhälle. Välj en rolig dag och en mysig plats – det kan vara en park, en skola eller ett kulturhus.
- Samla in och sortera kläder. Be alla ta med rena kläder i bra skick som de inte längre vill ha. Sortera efter storlek eller stil för att göra bytet enklare och roligare.
- Byt, styla och fira! Ställ upp kläderna som en liten butik. Alla får välja vad de gillar, prova och dela historier. Avsluta med musik, snacks och härlig stämning.
Kreativ påverkan!
Börja med att följa konton som främjar hållbarhet och delar tillförlitlig information, till exempel: @fash.rev, @labourbehindthelabel, @cleanclothescampaign, @fairaction. Gå sedan vidare till att dela och skapa ditt eget innehåll. Tveka inte att tagga både oss och företagen när du försöker få varumärkenas uppmärksamhet!
Här hittar du Fair Actions guide till att använda kraften i sociala medier (endast på svenska):
Till exempel:
-
Köp max 5 nya plagg på ett år.
-
En månad utan att köpa nya kläder.
Skriv en artikel om greenwashing och/eller fast fashion i din skoltidning, en publikation i ditt lokalsamhälle eller i en lokal dagstidning.
Direkt påverkan!
Gå in i en butik och fråga direkt om deras arbetsvillkor, löner och utsläpp. Att ställa frågor visar att kunden bryr sig och sätter press på klädföretagen.
Skriv och kontakta företagen via mejl eller sociala medier och fråga om till exempel löner, arbetsvillkor, utsläpp och klimatpåverkan i deras produktion.
Här hittar du Fair Actions guide för att kontakta varumärken:
Gå ut på gatorna – organisera eller delta i en protest eller aktion. Här kan du ta del av en steg-för-steg-guide:
Dela med dig av det du gör!
När du gör något – berätta om det för andra! Tagga gärna oss (Fair Action) i sociala medier – det hjälper oss att följa det fantastiska du gör och heja på dig!
Du kan också kontakta oss på info@fairaction.se och ta reda på hur du kan engagera dig via oss eller anmäla dig till vårt nyhetsbrev genom att fylla i din e-postadress längst ner på sidan!
Instruktioner för ungdomsledare, handledare och pedagoger
Skulle du vilja använda det här materialet för att hålla en session med unga om fast fashion och greenwashing? Då har du kommit rätt. Även om detta digitala materialpaket har skapats för individuellt, onlinebruk, finns det två huvudsakliga sätt som du kan organisera en fysisk session kring:
- Låt ungdomarna gå igenom materialet själva eller i par, men stötta vid behov.
- Gå igenom materialet i grupp och gör reflektionsfrågorna gemensamt och/eller testa att göra någon aktivitet tillsammans från del 3!
Vi har också en workshop om samma teman som inte kräver några digitala verktyg. Här kan du hitta guiden för workshops av olika längd.
Om du väljer att använda vårt material får du gärna dela resultaten med oss. Om du lägger upp något på sociala medier, tagga oss gärna i ditt inlägg!
Detta material är framtaget som en del av Erasmus+ projektet “Walk the green talk – Better methods to engage youth on greenwashing” (2023-2-SE02-KA220-YOU-000178612). Projektet medfinansieras av Europeiska unionen, vilket förmedlas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF). Åsikter och ståndpunkter som uttrycks är dock enbart skaparnas och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller MUCF:s ståndpunkter. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dessa.
