Majoriteten av de kläder vi köper i dag är sydda i länder som Kina, Bangladesh och Kambodja där skyddet för arbetarnas rättigheter är svagt. Kvinnorna som är anställda i fabrikerna jobbar upp till tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan, men kan i de allra flesta fall ändå inte klara sig på sin lön.

Från jumboplatsen till andra bästa storbank – Nordea tar i år ett jättekliv i vår granskning av bankernas riktlinjer för hållbarhet. Även Handelsbanken tar ett stort steg uppåt. Swedbank ligger kvar på en förstaplacering av de sju största bankerna. Det visar en ny granskning från Fair Action och Fair Finance Guide.

Trots att det tillverkas 24 miljarder par skor årligen ligger skobranschen en bra bit efter klädbranschen i fråga om arbetsvillkor och kontroll av giftiga kemikalier i sin tillverkning. Inte minst när det gäller den smutsiga läderframställningen som är en grundläggande pusselbit i skoproduktion.

Tillverkning av läderväskor kan vara en riktigt smutsig historia. Först ska djurhudar avhåras och blötas upp. Därefter ska de behandlas och skäras, torkas, färgas och slipas. I alla de här processerna, som tillsammans kallas garvning, används en lång rad kemikalier. Ofta har de som jobbar i läderfabriker i länder som Indien och Bangladesh inga skyddskläder eller utbildning för att kunna hantera de giftiga kemikalierna på ett säkert sätt.

Reseföretagen utlovar lyxiga poolområden, kritvita stränder och avkoppling för hela familjen. Men bakom kulisserna på svenskarnas semesterorter i Thailand, Turkiet eller Dubai gömmer sig en hård verklighet. De som bäddar sängar och serverar drinkar på hotellen arbetar extremt långa dagar för löner som inte går att försörja sig på.

Industriell guldutvinning leder ofta till miljöförstöring och den småskaliga guldutvinningen präglas av dåliga arbetsvillkor och risk för barnarbete. Även smuggling, penningtvätt och korruption är vanligt i handeln med guld. Och i fabrikerna där smyckena sedan tillverkas är arbetsförhållandena många gånger bristfälliga.

Svenskarna genererar över 200 000 ton elavfall per år, och varannan svensk byter mobil innan den gått sönder. Det finns en stor risk att våra gamla mobiler hamnar på miljöfarliga soptippar i Kina och Ghana, där de bränns för att få fram värdefulla metaller. Trots det uppmanar mobiloperatörerna oss att byta telefon ofta och att vara först med det senaste.

När det gäller bananer verkar vi svenskar ha förstått – det är den Fairtrademärkta sorten som gäller. Men det finns en lång rad andra kategorier livsmedel där arbetare utnyttjas i tillverkningen: Ris, kakao, socker och bönor. Du som konsument har stor makt att påverka genom dina dagliga val i matbutiken.

I dag tillverkas en stor del av våra läkemedel i Indien och Kina. Anledningen till att produktionen flyttat dit är densamma som för annan tillverkningsindustri: De låga kostnaderna för bolagen som producerar.