Svenska sparpengar i skandalföretag ökar

Svenska banker fortsätter investera kundernas pengar i företag som är kända för sina kopplingar till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och långvarig miljöförstöring. Swedbank och Nordea har investerat mest i företagen som ingår i granskningen, men Swedbank har visat betydligt bättre påtryckningsarbete.

/24 september, 2018/Nyheter/
oil_spill_nigeria_ffg_2018-530e5bdd-fill-1600×900

Spår efter oljespill i Nigeria 2008, orsakat av Shell. Foto: Amnesty

Svenska banker fortsätter investera kundernas pengar i företag som är kända för sina kopplingar till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och långvarig miljöförstöring. Swedbank och Nordea har investerat mest i företagen som ingår i granskningen, men Swedbank har visat betydligt bättre påtryckningsarbete.

De sju största bankerna i Sverige investerar totalt 5,4 miljarder i fem företag som är välkända för att bidra till allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och orsaka grov miljöförstöring. Det visar granskningen Still Irresponsible Investments som tagits fram av Amnesty International i Sverige tillsammans med Fair Finance Guide där Fair Acton ingår.

Det handlar om storbankers investeringar i bland annat oljebolaget Shell som bidragit till en av världens största miljökatastrofer i Nigeria utan att städa upp efter sig, samt guldproducenten Goldcorp som tagit mark från lokalbefolkningen och orsakat miljöförstöring vid en gruva i Guatemala. Granskningen är en uppföljning av 2015 års rapport Irresponsible Investments.

 

Investeringarna ökar trots alarmerande brister

Svenska banker har ökat sina investeringar med 2 miljarder i de kontroversiella företagen sedan 2015, trots att företagen inte visat tillräckliga förbättringar. Störst investeringar i företagen har Nordea och Swedbank, lägst investeringar har SEB. Investeringar i företagen hittades i totalt 62 av bankernas fonder. Hos Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar och Swedbank var några av fonderna dessutom så kallade etiska fonder eller hållbarhetsfonder. Däremot hittades inga av företagen i Svanenmärkta fonder.

Bättre påtryckningar och fler svartlistningar

Positiva framsteg sedan 2015 är att flera av bankerna har blivit bättre på att försöka påverka företagen att ta ansvar, genom en aktivare påtryckningsdialog. Två av bankerna, SEB och Handelsbanken, har dessutom satt ner foten och svartlistat några av företagen eftersom de inte visat tillräckliga förbättringar, bland annat Shell. Swedbank, SEB och Skandia är de banker som visat upp bäst påtryckningsarbete med företagen. Danske Bank och Nordea har varit mest passiva.

 

– De flesta av bankerna har ökat sina resurser till arbetet med mänskliga rättigheter, men har fortfarande problem med att leva upp till sina hållbarhetslöften. Spararna måste kunna lita på att deras pengar förvaltas ansvarsfullt och att bankerna agerar när det finns allvarliga problem hos företagen de investerar i, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide på Sverige Konsumenter.

Större engagemang i nordiskt bolag

Det mest aktiva påtryckningsarbetet har bankerna haft med svensk-finska Stora Enso. Det fallet står i skarp kontrast till bankernas agerande gällande det amerikanska kemikalieföretaget DowDuPont där ingen av bankerna agerat trots att företaget inte infinner sig i domstol för kopplingarna till Bhopalkatastrofen, som än idag orsakar allvarliga hälsoproblem i Indien.

– Bankerna borde visa samma engagemang när det gäller alla företag som orsakar negativ påverkan på mänskliga rättigheter, inte bara de som uppmärksammas mest i svenska medier, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig på Amnesty International i Sverige.

Företagen i granskningen

DowDuPont – amerikansk kemikoncern och moderbolaget till Union Carbide som orsakade en av världens svåraste industriolyckor i Indien 1984 då 22 000 människor dog av utsläppt giftgas. Föroreningarna orsakar än idag allvarliga hälsoproblem hos barn och vuxna. Offren väntar på upprättelse, men DowDuPont frånsäger sig ansvar för olyckan.

Shell – brittiskt-nederländskt oljebolag som bidragit till omfattade föroreningar i Nigeria utan att städa upp efter sig eller kompensera de hundratusentals redan utsatta människor som förlorat odlingsmark, fiskevatten eller blivit sjuka.

Vedanta Resources – brittiskt gruvbolag vars verksamhet har orsakat allvarliga föroreningar med konsekvenser för lokalbefolkningarnas rättigheter i Indien. Norges statliga pensionsfond har svartlistat företaget på grund av detta.

Renault – fransk fordonstillverkare som använder kobolt i batterier för elbilar, vilket kopplas till koboltutvinning i Kongo där barnarbete och livsfarliga arbetsförhållanden är utbrett.

Goldcorp – kanadensisk guldproducent som anklagas för att ha förgiftat natur och fördrivit lokalbefolkningen med våld vid Marlingruvan i Guatemala.

Stora Enso – svensk-finsk skogsindustrikoncern som 2014 avslöjades ha kopplingar till barnarbete i Pakistan, där barn användes för att samla kartong hos underleverantörer till Stora Ensos delägda företag.

Läs mer

– Still Irresponsible Investments – hela rapporten på engelska med svensk sammanfattning.

– Kommentarer på rapporten från Länsförsäkringar och Skandia

– Se vilka av bankernas fonder som investerar i företagen.

 

Fair Finance Guide är ett initiativ som drivs av Fair Action, Sveriges Konsumenter, Amnesty, Diakonia och Naturskyddsföreningen.