Modeindustrin fortsätter att överproducera kläder – samtidigt sjunker kvaliteten och den tid som plaggen faktiskt används. Resultatet är växande berg av använda kläder och textilavfall som det saknas både efterfrågan på och kapacitet att hantera.

En stor del av Europas använda textilier exporteras till länder i Afrika och Asien, med ambitionen att de ska återanvändas eller återvinnas. Tyvärr går en betydande andel inte att sälja vidare och hamnar istället på öppna soptippar eller i naturen, där de bidrar till föroreningar av mark och vatten. Samtidigt sker sortering och hantering ofta under osäkra arbetsvillkor, med bristande skydd och låga löner för de människor som arbetar med att ta hand om Europas textilöverskott. Problemet med överproduktion förflyttas därmed geografiskt – där någon annan får bära de miljömässiga och sociala kostnaderna. 

I vår granskning har vi undersökt problemen med textilavfall i modeindustrin, från produktion till sluthantering av använda kläder. Vi har även analyserat vilka åtgärder som nu vidtas genom lagstiftning och företagens egna initiativ för att komma till rätta med problemen. 

Inom EU införs en rad initiativ för att hantera de stora mängderna textilavfall. Bland annat införs utökat producentansvar (EPR) för textilier och skor, som gör producenter ekonomiskt ansvariga för avfallshanteringen av de produkter de sätter på marknaden. Genom Ekodesignförordningen (ESPR) ska produkter dessutom bli mer hållbara, reparerbara och transparenta, samtidigt som osålda plagg inte längre får förstöras. Detta innebär en viktig ansvarsförflyttning – från det ensidiga fokuset på överkonsumtion till ett tydligare ansvar för producenter.

Samtidigt saknas bindande krav eller starka incitament för att minska de absoluta produktionsvolymerna. Hur EPR i praktiken kommer att bidra till en omställning av svensk modeindustri beror i hög grad på hur regelverket implementeras nationellt. Om fokus främst ligger på att hantera avfall, snarare än att förebygga att det uppstår, riskerar systemet att bli ett sätt för företag att betala för att få fortsätta producera i samma takt som tidigare.

Lagstiftning är en viktig del av lösningen – men i slutändan är det modeföretagen själva som behöver driva förändringen. I vår granskning har vi därför undersökt vad sex svenska modeföretag redovisar i frågor gällande minskat avfall. Här lyfts ofta cirkularitet fram – och cirkulära affärsmodeller är en viktig del i att förhindra att avfall alls uppstår, men det måste då också ske i praktiken. Trots den omfattande retoriken är transparensen kring avfallsflöden, osålda varor, och textilåtervinning begränsad. Det är dessutom endast två av sex företag som har mål om att öka intäkterna från cirkulära tjänster och produkter, vilket tyder på att cirkularitet ännu inte är en integrerad del av den strategiska kärnverksamheten. När vi riktar fokus direkt mot produktionsvolymer, finner vi att fem av sex företag redovisar sina siffror, men inget har satt mål om att minska produktionen i absoluta termer.

Detta är ett problem. För att minska textilavfallet är en ökning av cirkulära alternativ en nödvändig del av lösningen. Det är positivt att frågan nu står högt på agendan både inom EU och hos företagen. Men om nyproduktionen fortsätter att öka riskerar cirkulära satsningar att bli ett sidospår. Det är också rimligt att fråga sig om efterfrågan kan möta både fortsatt hög nyproduktion och en kraftig expansion av cirkulära alternativ – vem ska använda alla dessa plagg?

Det finns ingen enkel lösning, men det går- om företagen ställer om. De enorma mängderna textilavfall är ett symtom på ett ekonomiskt system som bygger på ständigt ökande volymer. Viktiga framsteg görs men för att uppnå en verklig omställning krävs både ökad cirkularitet och minskad nyproduktion. Dessutom måste utvecklingen och genomförandet av lösningar involvera alla de som påverkas av desamma. Annars riskerar vi att skapa ett cirkulärt system som i praktiken reproducerar samma ojämlikheter som det var tänkt att lösa.

Läs hela vår rapport och ta del av våra rekommendationer! Nedan finner ni även kommentarer från två av de företag som vi granskat.

• Hela rapporten Dressed to Waste: A look into fashion waste and the responsibility of producers
• Annex 1: Detaljerad resultattabell
• Företagens kommentarer på granskningen (H&M, GANT)