Vi måste ta hoten mot demokratin på allvar
Nu krävs det en kraftfull politik som skyddar mänskliga fri- och rättigheter. Det skriver Fair Action och 45 andra organisationer i Aftonbladet Debatt idag.
Nu krävs det en kraftfull politik som skyddar mänskliga fri- och rättigheter. Det skriver Fair Action och 45 andra organisationer i Aftonbladet Debatt idag.
Svenska män som köper sex gör det oftast på utlandsresan. I denna undercoverrapport granskar Schyst resande sexköpare i turistparadiset Thailand och avslöjar männens beteenden och myter – men också hur helt vanliga turister normaliserar prostitutionen.
Tillverkningen av skinnskor är en av världens smutsigaste industrier och läderarbetarna blir ofta sjuka av alla kemikalier. I Slowfashion-podden med modebloggaren JohannaN berättar vi om vad vi kan göra tillsammans för att ändra på det.
Nära sju av tio – eller 68 procent – av svenskarna är omedvetna om hur läderskor påverkar miljön. Det visar en undersökning som Fair Action låtit Sifo göra.
Läderskor, det är väl naturligt eller? Det är tyvärr inte så enkelt, för att tillverka skinn till skor krävs nämligen massor med giftiga kemikalier, bland annat krom som kan vara cancerframkallande. De som jobbar i läderfabrikerna har ofta ingen skyddsutrustning och får olika sjukdomar på grund av de farliga ämnena.
Lädertillverkning räknas som en av världens smutsigaste industrier. Men skinnskorna är en dold miljöbov, två tredjedelar av konsumenterna känner inte till att en stor mängd giftiga kemikalier används för att lädret i våra höstkängor ska bli mjukt och följsamt. Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Fair Action.
Garvningsprocessen kan innefatta upp till 130 olika kemikalier, var av många mycket farliga för både människa och miljö. Ofta saknar läderarbetare, som här i stadsdelen Hazaribagh i Bangladeshs huvudstad Dhaka, skyddskläder. För högupplöst pressbild, mejla kommunikationsansvarig maria@fairaction.se. Vid användning ange foto: "GMB Akash för Change Your Shoes Campaign"
Sömmerskorna tjänar i snitt 760 kronor i månaden på att sy kläder till bland andra svenska jättarna Kappahl och Lindex på fabriker i Bangladesh. - Om min son blir sjuk så måste jag låna pengar från grannarna för att ta honom till doktorn, säger en av dem i rapporten från organisationen Fair Action.
I klädfabrikerna i Bangladesh är största delen kvinnor och modekedjorna lyfter ofta och gärna att de bidrar till att just kvinnor får mer ekonomisk frihet och kan stå på egna ben. Hurra för att de vill jobba för det! Tyvärr berättar de sömmerskor som Fair Action intervjuat, som syr åt KappAhl och Lindex, om en annan verklighet: de måste ofta låna pengar för att få ekonomin att gå ihop och har svårt att ha råd med skolavgifter och sjukvård till sina barn.
KappAhl och Lindex är bägge storkunder hos klädfabrikerna i Bangladesh, där lönerna bara är strax över Världsbankens fattigdomsgräns. Men trots att mer än var tredje plagg som modekedjorna säljer är från Bangladesh gör företagen inte tillräckligt för att se till att sömmerskornas löner räcker till att försörja sig och sina barn, visar en ny rapport från Fair Action.