Sömmerskorna tjänar i snitt 760 kronor i månaden på att sy kläder till bland andra svenska jättarna Kappahl och Lindex på fabriker i Bangladesh. - Om min son blir sjuk så måste jag låna pengar från grannarna för att ta honom till doktorn, säger en av dem i rapporten från organisationen Fair Action.

I klädfabrikerna i Bangladesh är största delen kvinnor och modekedjorna lyfter ofta och gärna att de bidrar till att just kvinnor får mer ekonomisk frihet och kan stå på egna ben. Hurra för att de vill jobba för det! Tyvärr berättar de sömmerskor som Fair Action intervjuat, som syr åt KappAhl och Lindex, om en annan verklighet: de måste ofta låna pengar för att få ekonomin att gå ihop och har svårt att ha råd med skolavgifter och sjukvård till sina barn.

KappAhl och Lindex är bägge storkunder hos klädfabrikerna i Bangladesh, där lönerna bara är strax över Världsbankens fattigdomsgräns. Men trots att mer än var tredje plagg som modekedjorna säljer är från Bangladesh gör företagen inte tillräckligt för att se till att sömmerskornas löner räcker till att försörja sig och sina barn, visar en ny rapport från Fair Action.

Svenska klädkedjor är storkunder hos textilfabrikerna i Bangladesh, där lönerna bara är strax över Världsbankens fattigdomsgräns. Men trots att de låga lönerna varit kända i decennier saknar flera av företagen mål och strategier för att höja lönerna, visar Fair Actions jämförelse av fem modeföretag.

1540150-kemikalier-i-laderskoproduktion_fair-action_1808 [...]

De stora klädföretagen HM, Kappahl, Lindex och MQ bryter mot sina egna uppförandekoder i Bangladesh. Det hävdar organisationen Fair Action som träffat sömmerskor i fabriker som levererar kläder till Sverige. – Sömmerskorna får löner som det inte går att leva på, säger talespersonen Maria Sjödin till SVT.

I förra veckan deklarerade klädkedjan HM att företaget gjort stora framsteg om rättvisa levnadslöner för arbetarna i de asiatiska fabriker som tillverkar till H&M. Men uttalandet får kritik från Fair Action.

Svenska banker fortsätter investera kundernas pengar i företag som är kända för sina kopplingar till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och långvarig miljöförstöring. Swedbank och Nordea har investerat mest i företagen som ingår i granskningen, men Swedbank har visat betydligt bättre påtryckningsarbete.

H&M har lovat att 850 000 arbetare i klädfabrikerna ska kunna leva på sin lön senast 2018. Men trots löftet visar intervjuer i Bulgarien, Indien, Kambodja och Turkiet att lönerna ligger långt under vad sömmerskorna behöver för att kunna klara sig.

H&M:s arbete med att förbättra lönesystemen i fabriksländerna har påverkat nära en miljon arbetare, uppger klädkedjan. Men Maria Sjödin från Fair Action vill se mer pengar i lönekuverten. – H&M pratar gärna om processer, säger hon till DN.