Skärp kraven på svenska företags människorättsarbete!

Förra året publicerades den första omgången av hållbarhetsrapporter enligt den nya lagstiftningen om obligatorisk hållbarhetsrapportering från 2016. Vår genomgång av 28 av dessa företagsrapporter visar tydliga brister i hur svenska företag redovisar sitt arbete med mänskliga rättigheter, och att många av dem inte ens lever upp till de krav som den nya lagstiftningen ställer.

Resultatet är nedslående men också förvånande eftersom de hållbarhetsrapporter vi valde att granska kom från företag vars verksamhet löper stor risk att resultera i, eller bidra till, omfattande negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Det är företag med verksamhet i vad regeringen klassar som ett högriskland eller en högriskbransch – såsom IT/telekom, utvinning, livsmedel, detaljhandel inklusive kläder och skor samt resor.

Stora risker för dåliga arbetsvillkor

13 av 28 granskade företag ger ingen beskrivning av kopplingen mellan sin verksamhet och riskerna att inverka negativt på mänskliga rättigheter. Exempel på en sådan koppling kan vara att ett IT/telekomföretag identifierat hos vilka av sina elektronikleverantörer det finns risk att produkterna innehåller kobolt från gruvor där barn arbetar. Det är nödvändigt att företag utreder kopplingen för att kunna veta hur de ska agera.

För många av de granskade företagen verkar arbetet med mänskliga rättigheter inte vara en fortlöpande process med regelbundna analyser, återkopplingar och uppdateringar. 19 av 28 företag analyserar till exempel inte om policyn avseende mänskliga rättigheter har följts i praktiken.

Följer inte FN:s principer

Vår genomgång visar också att majoriteten av företagen inte lever upp till FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Endast fem av de 28 företagen har redovisat att de specifikt har genomfört en human rights due diligence konsekvensanalys, vilket krävs enligt principerna. Human rights due diligence innebär att företag systematiskt och kontinuerligt ska arbeta för att identifiera och hindra faktisk och potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter i eller genom den egna verksamheten. Kravet gäller hela den globala verksamheten, inklusive deras leverantörskedjor. Arbetet ska redovisas offentligt.

Amnesty, Diakonia och Fair Action visar med granskningen att regeringens ansträngningar att stärka kraven på företags hållbarhetsarbete med den nya lagstiftningen inte är tillräckliga i fråga om mänskliga rättigheter. Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter är stater skyldiga att säkerställa att företag respekterar de mänskliga rättigheterna.

Regeringen måste agera

Inför valet 2018 frågade Diakonia de svenska partiledarna om de är beredda att införa bindande regler för att öka de svenska företagens respekt för mänskliga rättigheter. Fem av åtta partier svarade ja.

För att Sverige med gott samvete ska kunna hävda att vi omsätter FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter i praktisk handling på nationell nivå anser undertecknade organisationer att Sveriges regering bör införa en obligatorisk human rights due diligence. Det skulle också vara i linje med regeringens ambitioner i Sveriges nationella handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, följa normutvecklingen i flera europeiska länder samt vara ett effektivt instrument för att kunna ta de nödvändiga kliven mot en hållbar framtid.

Så ska lagstiftningen utformas

En sådan lagstiftning bör:
● gälla företag med verksamhet i Sverige och utomlands.
● ställa krav på företag att systematiskt arbeta för att identifiera, hindra, begränsa och gottgöra potentiell och faktisk negativ påverkan på mänskliga rättigheter i företagens hela globala leverantörskedja.
● ställa krav på företag att prioritera åtgärder för att komma tillrätta med verksamhetens mest allvarliga påverkan på mänskliga rättigheter.
● ställa krav på företag att arbetet redovisas offentligt.

Ulrika Urey, kanslichef, Fair Action
Sofia Stenfeldt, ordförande, Fair Action
Anna Lindenfors, generalsekreterare, Amnesty International i Sverige
Marika Hjälsten, sammankallande, Amnesty Business Group
Georg Andrén, generalsekreterare, Diakonia
Åsa Beckius, policyrådgivare privat sektor, Diakonia

Debattartikeln publicerades i Expressen.