Nätbutiker öppnar upp om klädfabriker
– men tysta om sömmerskornas löner
Har du klickat hem en ny outfit från nätet under pandemin? Då är du inte ensam. Det senaste året har onlineföretagens försäljning exploderat. Men har de som tillverkat kläderna rimliga arbetsvillkor? Det går att ta reda på hos hälften av företagen, visar Fair Actions nya granskning av transparens hos sex näthandlare inom sport och mode.
edf_vivi
Ingen av e-handlarna Fair Action granskat redovisar löner i klädfabrikerna.
Nästan var tredje plagg såldes via nätet under 2020, och omsättningen för onlineföretagen inom kläder och skor har fortsatt att skjuta i höjden under 2021. Under första kvartalet i år ökade de sin omsättning med 34 procent jämfört med i fjol. Företag som varit snabba att surfa på trenden har kunnat vinna marknadsandelar och flera av näthandlarna växer i rekordfart.
Hälften av företagen tar steget att redovisa fabriker
Träningsmärket Stronger, outdoormärket Ridestore och streetwearföretaget Junkyard har idag inga listor över leverantörsfabrikerna på sina hemsidor men uppger att de ska publicera sådan information under 2021. Mest öppna kring vilka fabriker de köper ifrån är de tre företagen Bubbleroom, NA-KD, och Ellos Group (Ellos, Jotex, Stayhard och Homeroom).
– Öppenhet om tillverkningen gör att organisationer och fackföreningar i produktionsländerna kan kontakta nätföretagen om anställda hos leverantörerna behandlas illa, säger Elin Tjernström, författare till rapporten på Fair Action.
Problem som förekommer i klädfabrikerna i Asien är till exempel att sömmerskor som kräver rättvisa löner avskedas och arbetsdagar upp till 12 timmar per dag sex dagar i veckan.
Företagens totala tystnad kring löner i klädfabrikerna
Samtidigt som flera av företagen i granskningen nu berättar om i vilka fabriker deras kläder produceras, berättar inget av de sex företagen något om lönerna för de arbetare som syr deras kläder.
Bristen på öppenhet kring lönedata gör det omöjligt att bedöma om lönenivåerna är höga nog för att täcka grundläggande behov som mat, skola, boende, sjukvård och sparande inför oförutsedda händelser. Enligt FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter är företag skyldiga att både ”veta och visa” att de respekterar grundläggande mänskliga rättigheter, såsom löner som går att leva på.
– Flera av företagen har offentliggjort sina leverantörsfabriker i samband med att vi granskat dem. Nu hoppas vi att de fortsätter leverera när det gäller information om arbetsvillkor och löner för de som syr kläderna, säger Elin Tjernström.
Här hittar du hela granskningen: Time to deliver. A report on transparency among Swedish online fashion brands.
För mer information och intervjuer, vänligen kontakta: Elin Tjernström, rapportförfattare, Fair Action, 0709- 40 2113, elin@fairaction.se
Om granskningen
Fair Actions granskning av onlineföretagen bygger på enkätsvar med uppgifter som företagen själva har uppgett. Enkäten gick ut till företagen under våren 2021.
Tre av sex onlineföretag är öppna med i vilka fabriker deras kläder tillverkas. Alla är tysta om sömmerskornad löner. Det visar Fair Actions nya granskning.
