EU-parlamentet måste stötta tuffare krav på företag

BREV TILL SVENSKA EU-PARLAMENTARIKER

Till dig som folkvald till Europaparlamentet

Vi, initiativtagare till kampanjen Visa handlingskraft, skriver till dig inför kommande omröstning om kommittérapporten ”Corporate due diligence and corporate accountability”. Rapporten har tidigare i år röstats igenom i ett antal utskott och ska nu upp för omröstning i parlamentet den 8 mars.

Internationell handel kan bidra till arbetstillfällen och ekonomiska möjligheter som förbättrar människors levnadsvillkor. Men från våra partnerorganisationer hör vi återkommande vittnesmål om undermåliga arbetsvillkor och miljöförstörelse kopplat till företagens verksamhet och produktion. Värst är det i länder med utbredd fattigdom och svaga rättssystem.

Vi uppmanar dig att rösta för kommittérapporten som rekommenderar en obligatorisk due diligence för mänskliga rättigheter och miljö för företag.

Under hösten 2020 har 21 000 personer och över 100 företag, organisationer och fackförbund i Sverige ställt sig bakom uppropet i Visa handlingskraft om krav på en lag för företagande och mänskliga rättigheter. Det är tydligt att det finns ett stort intresse och ett stöd för denna fråga.

Europaparlamentet behöver nu ta en aktiv roll för att garantera att lagstiftningen blir effektiv och gör verklig skillnad för människor som drabbas negativt av företags agerande. Under 2021 kommer arbetet med att ta fram en EU-lagstiftning om företagande, mänskliga rättigheter och miljö att intensifieras. En sådan lag behöver omfatta alla företag och alla branscher och bör innehålla följande för att bli effektiv:

• Krav på att företag ska genomföra en Human Rights Due Diligence (HRDD), en metod för att identifiera och agera på sina risker och negativa påverkan på mänskliga rättigheter, i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Inte bara krav på redovisning. Kravet ska gälla egen verksamhet och i hela värdekedjan.
• Meningsfulla konsultationer med olika intressenter är centrala. Fackföreningar och andra rättighetsbärare, till exempel sårbara grupper såsom urfolk, ska inkluderas.
• En straffrättslig och civilrättslig komponent med möjlighet till gottgörelse för drabbade rättighetsbärare samt en effektiv tillsyn av lagens efterlevnad är avgörande för en effektfull lagstiftning.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har inte lyckats tackla de strukturella orsakerna till omfattande negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i de globala leverantörskedjorna. Bara drygt en tredjedel (37%) av företagen utför någon form av process för due diligence om mänskliga rättigheter och miljö, visar en studie som gjorts på uppdrag av EU-kommissionen . Utan en lag måste de företag som väljer att arbeta etiskt och hållbart konkurrera på ojämlika villkor med företag som inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Coronapandemin har dessutom ökat riskerna för diskriminering och ytterligare förvärrat villkoren för många arbetare, inte minst i låginkomstländer.

Vi ser en stor potential med en EU-lagstiftning även på jämställdhetsområdet. Enligt EU-kommissionens handlingsplan för globalt jämställdhetsarbete 2021–2025 ska EU bland annat verka för lika lön och arbetsvillkor, samarbeta med den privata sektorn för att främja jämställdhet och mänskliga rättigheter inom företagande. En EU-lag med ett starkt jämställdhetsperspektiv blir ett viktigt redskap även för att nå de målen.

Vi hoppas på fortsatt dialog om företagande och mänskliga rättigheter och att du som folkvald i Europaparlamentet även kan lyfta frågan i Sverige för att förbereda på svensk nivå för en kommande EU-lagstiftning. En ambitiös och skarp europeisk HRDD-lagstiftning skulle få viktiga spridningseffekter för mänskliga rättigheter och jämlikhet runt om i världen.

Vänliga hälsningar,

Brittis Edman, policychef Amnesty International i Sverige

Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna

Lena Ingelstam, generalsekreterare, Diakonia

Charlie Aronsson, kanslichef, Fair Action

Hewan Temesghen, generalsekreterare, Fairtrade Sverige

Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv

Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Johan Pettersson, generalsekreterare Oxfam Sverige

Alice Blondel, kanslichef, Swedwatch

Sofia Östmark kanslichef, Union to Union

Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect

Samordnat av CONCORD Sveriges arbetsgrupp för företagande och mänskliga rättigheter