Greenwashing

Många konsumenter vill göra medvetna val som är bra för miljön, varför många företag profilerar sig som miljövänliga. När detta bidrar till företagens faktiska omställning är det fantastiskt. Men inte sällan resulterar det i att företag försöker framstå som mer miljövänliga och hållbara än de faktiskt är. Det kallas vilseledande marknadsföring eller greenwashing.

Greenwashing kan handla om att företagen använder ord som ”grön”, ”klimatneutral”, eller ”bra för miljön” – utan att det finns tydliga bevis bakom påståendet.

0 %
av miljöpåståenden i reklam är falska
0%
av svenskarna litar inte på företags hållbarhetsreklam
0%
av svenskarna tycker det är viktigt att varor och tjänster lever upp till höga hållbarhetskrav
0%
av svenskarna väljer ofta varor och tjänster på grund av deras hållbarhetsprofil

Problemen med greenwashing

  • När många företag greenwashar blir det väldigt svårt som konsument att veta vad som faktiskt är sant eller inte.

  • Vilket i sin tur undergräver förtroendet för miljömärkningar och företagens hållbarhetskommunikation i stort.

  • Samtidigt blir det svårt att hitta de produkter som faktiskt har en lägre miljöpåverkan. 

  • Vi befinner oss i tider av kris när det kommer till utsläpp av växthusgaser, utarmning av biologiska mångfalden och utsläpp av miljögifter. En viktig del av lösningen är att minska miljöpåverkan från all konsumtion. Greenwashing är ett hinder för detta, varför greenwashing inte bara är ett förtroendeproblem utan också ett allvarligt miljöproblem. 

Vanliga former av greenwashing

  • Vaga ord: Använder begrepp som “grön”, “eco” eller “hållbar” utan förklaring eller belägg 

  • Överdrivet fokus på en liten förbättring, medan resten av produkten eller företaget inte alls är hållbart 

  • Egna påhittade märkningar eller symboler som ser officiella ut, men saknar oberoende granskning 

  • Bilder och färger som för tankarna till naturen, trots att det inte finns någon verklig koppling 

Ärlighet och transparens

Nycklar för att undvika greenwashing till förmån för trovärdig hållbarhetskommunikation är ärlighet och transparens.

Det ställer höga krav på företagen att vara tydliga med vad som är hållbart och hur det är mätt, samt att företagen stödjer sina påståenden med oberoende fakta.

Det är också viktigt att hållbarhet genomsyrar hela affärsmodellen och inte stannar vid en hållbar kampanj eller produktlinje.

Sist men inte minst behöver företagen lyfta både framsteg och brister. Vägen mot hållbarhet är krokig och full av utmaningar vilket behöver synas i hållbarhetskommunikationen.

 

Green Claims Directive
– EU-lagstiftningen mot greenwashing ser ut att falla på mållinjen

Under flera års tid har EU-kommissionen arbetat för att få igenom Green Claims Directive, med syftet att stoppa ogrundade miljöpåståenden i marknadsföring. Tanken var att ge EU gemensamma regler, så att bara företag med verifierade miljöpåståenden skulle få kalla sina produkter ”gröna” eller ”hållbara”.

Direktivet var tänkt att gynna såväl seriösa aktörer som på riktigt satsar på hållbarhetsarbete, som konsumenter med intresse att göra hållbara val och som med direktivets hjälp skulle kunna lita på att det ”hållbara” de köper faktiskt är hållbart.

Bara dagar innan förhandlingarna om direktivet var tänkta att avslutas, vilka pågått sedan januari 2025, stoppades direktivet efter att EU-kommissionen till mångas förvåning meddelade att de planerar att dra tillbaka och därmed stoppa lagförslaget. Moderaternas och kristdemokraternas partigrupp EPP, vilka under förhandlingarna representerats av svenska Arba Kokalari (M), har bidragit till att lagförslaget nu slopas. Kokalari har uttryckt sin motsättning mot lagstiftningen i pressmeddelanden och brev, och Sveriges motstånd hindrar nu greenwashing-lagstiftningen.

I linje med EU-kommissionens huvudfokus på konkurrenskraft (sedan EU-valet 2024), menar de att the Green Claims Directive skulle belasta små och mikroföretag med för hög administrativ belastning, vilket skulle hindra deras konkurrenskraftighet. EU-kommissionens talesperson hänvisar till deras liknande resonemang som låg till grund för Omnibus-paketet som presenterades tidigt 2025, med syfte att förenkla – urvattna och försvaga, i Fair Actions och många andra aktörers perspektiv – hållbarhetslagstiftningar inom EU.

Det formella beslutet om Green Claims Directive kräver fortfarande godkännande i kommissionens kollegium. Ministerrådet har sagt sig vara redo att fortsätta förhandlingarna tills dess.

Exempel där företag fällts för greenwashing

Zalando är en av Europas ledande webbutiker inom mode och både webbsidan och appen har granskats av EU:s konsumentskyddsnätverk, CPC-nätverket, som består av myndigheter som kontrollerar att konsumentskyddslagstiftningen efterlevs inom EU.

Under deras insats framkom det att företaget använde flera vilseledande miljöpåståenden inklusive miljömärkningar som sattes i nära anslutning till deras produkter. Det handlar bland annat om en hållbarhetsmärkning som de själva tagit fram.

Zalando behövde i april 2024 sluta använda missvisande miljöpåståenden i sin kommunikation och istället har de gått med på att tydligt visa korrekt information om produkternas miljöfördelar, som till exempel hur stor del av ett plagg som är tillverkat av återvunnet material.

Zalando gick med på att:

  • Ta bort den hållbarhetsflagga som använts från samtliga webbsidor
  • Ta bort andra vilseledande miljöikoner (som t.ex. ett löv och ett träd) som visats bredvid produkterna
  • Inte längre använda termen ”hållbarhet” eller andra obefogade termer som indikerar en miljömässig och/eller etisk fördel för företaget. I stället ska det finnas tydlig information om den specifika produkten
  • Ta bort ikonerna och termen ”hållbarhet” från filtret och låta konsumenterna filtrera och välja produkter baserat på deras specifika egenskaper
  • Ha tydlig och specifik information om produkters miljömässiga och/eller etiska fördel på produktdetaljsidan
  • Omarbeta deras sida för hållbarhet genom två nya webbsidor med information om produktstandarderna och företagets hållbarhetsrelaterade metoder och strategier
  • Se till att deras miljöpåståenden baseras på aspekter som är betydelsefulla för miljön

Zalando kommer behöva lämna in en rapport där de beskriver vad som gjorts. CPC-nätverket ska sedan bedöma hur väl företaget genomfört åtagandena. Om Zalando bryter mot överenskommelsen kan CPC-nätverket överväga rättsliga åtgärder.

Informationen och texten kommer från Konsumentverket (2024).

 

Nyfiken på om du skulle kunna identifiera greenwashing?

Gör övningen nedan som heter Friad eller Fälld? där du får gissa på om företagens reklam fälldes för greenwashing.

Testa dina kunskaper och lär dig mer om greenwashing genom övningarna från vår Aktivitetsbank

Greenwashing-bingo

Medel | 15 minuter

En övning där deltagarna ska få bingo genom att hitta så många urvattnade sägningar om hållbarhet som möjligt.

Friad eller fälld?

Medel | 20 minuter

Ett quiz där deltagarna får lära sig mer om greenwashing genom att se om reklamer blivit friade eller fällda.