Greenwashing
Många konsumenter vill göra medvetna val som är bra för miljön, varför många företag profilerar sig som miljövänliga. När detta bidrar till företagens faktiska omställning är det fantastiskt. Men inte sällan resulterar det i att företag försöker framstå som mer miljövänliga och hållbara än de faktiskt är. Det kallas vilseledande marknadsföring eller greenwashing.
Greenwashing kan handla om att företagen använder ord som ”grön”, ”klimatneutral”, eller ”bra för miljön” – utan att det finns tydliga bevis bakom påståendet.
Källor: EU (2021), UNGC Sverige (2025).
Problemen med greenwashing
Vanliga former av greenwashing
Ärlighet och transparens
Nycklar för att undvika greenwashing till förmån för trovärdig hållbarhetskommunikation är ärlighet och transparens.
Det ställer höga krav på företagen att vara tydliga med vad som är hållbart och hur det är mätt, samt att företagen stödjer sina påståenden med oberoende fakta.
Det är också viktigt att hållbarhet genomsyrar hela affärsmodellen och inte stannar vid en hållbar kampanj eller produktlinje.
Sist men inte minst behöver företagen lyfta både framsteg och brister. Vägen mot hållbarhet är krokig och full av utmaningar vilket behöver synas i hållbarhetskommunikationen.
Green Claims Directive
– EU-lagstiftningen mot greenwashing ser ut att falla på mållinjen
Under flera års tid har EU-kommissionen arbetat för att få igenom Green Claims Directive, med syftet att stoppa ogrundade miljöpåståenden i marknadsföring. Tanken var att ge EU gemensamma regler, så att bara företag med verifierade miljöpåståenden skulle få kalla sina produkter ”gröna” eller ”hållbara”.
Direktivet var tänkt att gynna såväl seriösa aktörer som på riktigt satsar på hållbarhetsarbete, som konsumenter med intresse att göra hållbara val och som med direktivets hjälp skulle kunna lita på att det ”hållbara” de köper faktiskt är hållbart.
Bara dagar innan förhandlingarna om direktivet var tänkta att avslutas, vilka pågått sedan januari 2025, stoppades direktivet efter att EU-kommissionen till mångas förvåning meddelade att de planerar att dra tillbaka och därmed stoppa lagförslaget. Moderaternas och kristdemokraternas partigrupp EPP, vilka under förhandlingarna representerats av svenska Arba Kokalari (M), har bidragit till att lagförslaget nu slopas. Kokalari har uttryckt sin motsättning mot lagstiftningen i pressmeddelanden och brev, och Sveriges motstånd hindrar nu greenwashing-lagstiftningen.
I linje med EU-kommissionens huvudfokus på konkurrenskraft (sedan EU-valet 2024), menar de att the Green Claims Directive skulle belasta små och mikroföretag med för hög administrativ belastning, vilket skulle hindra deras konkurrenskraftighet. EU-kommissionens talesperson hänvisar till deras liknande resonemang som låg till grund för Omnibus-paketet som presenterades tidigt 2025, med syfte att förenkla – urvattna och försvaga, i Fair Actions och många andra aktörers perspektiv – hållbarhetslagstiftningar inom EU.
Det formella beslutet om Green Claims Directive kräver fortfarande godkännande i kommissionens kollegium. Ministerrådet har sagt sig vara redo att fortsätta förhandlingarna tills dess.
Exempel där företag fällts för greenwashing
Nyfiken på om du skulle kunna identifiera greenwashing?
Gör övningen nedan som heter Friad eller Fälld? där du får gissa på om företagens reklam fälldes för greenwashing.