Som en del av EU:s hållbarhetsarbete har flera direktiv tagits fram. Dessa syftar till att få företag inom EU, eller som har handel med EU, att ta större hållbarhetsansvar såväl i den egna produktionen som i hela leverantörskedjan.

Ett av dessa är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) som syftar till att öka transparensen kring företagens hållbarhetsarbete. Den ställer mer omfattande krav på företag gällande rapportering om social och miljömässig hållbarhet. Företagen ska bland annat rapportera om hur de arbetar för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras i leverantörskedjorna samt hur verksamheten påverkar miljön i form av utsläpp, energiförbrukning, vattenanvändning och avfallshantering.

CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är ett EU-direktiv som innebär att företag blir skyldiga att identifiera, hantera och redovisa risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i sin egen produktion, i dotterbolag och i de direkta leverantörsleden. När risker är identifierade ska företagen vidta åtgärder som förhindrar eller begränsar den potentiella negativa påverkan.

Enligt direktiven blir företag som inte uppfyller dessa skyldiga att betala böter.

Implementeringen av direktiven har varit omtvistad, eftersom skett ett skifte i vilka som styr i EU-parlamentet sedan EU-valet 2024. Numera driver EU en linje där företagens konkurrenskraft prioriteras, vilket gör att kommissionen argumenterar för att minska den administrativa bördan på företag – vilket de menar att hållbarhetsdirektiven medför.

Med anledning av detta har EU-kommissionen under 2025 lagt fram ett förenklingspaket – det så kallade Omnibus-paketet. Det har delvis röstats igenom och bland annat skjutit upp implementeringsstarten för CSDDD och begränsat omfattningen att detta direktiv till direkta leverantörer (företagen behöver därför inte ansvara för påverkan på människor och miljö hos underleverantörer). Det återstår att se i vilken utsträckning Omnibus-paketet inbromsar hållbarhetsarbetet inom EU. I Sverige rapporteras det redan ett minskat engagemang.

En central del av Fair Actions arbete är att granska företag relevanta för den svenska kontexten, för att kartlägga deras påståenden och vilken påverkan deras verksamhet har på människor, miljö och klimat.

Genom granskningarna, och våra uppföljningar av dessa, ställer vi krav på företagen att öka sin transparens och sitt ansvar för sin verksamhet.