Väskmärken måste bidra till en hållbar läderindustri

3 november 2016

Läderarbetare i länder som Indien och Bangladesh hanterar en lång rad giftiga kemikalier som kan orsaka hud- och andningsproblem. Fair Actions rapport ”Under huden” visar att H&M, Indiska, Venue Retail Group (Accent, NK Skor & Accessoarer och Rizzo) och Åhléns saknar policys och åtgärder för en säker arbetsmiljö på de garverier som tillverkar läder till företagens märkesväskor.

Den blåaktiga tonen får hudarna av det kromsalt som används som garvämne när hudarna garvas. Foto: Max Ferrero
Den blåaktiga tonen får hudarna av det kromsalt som används som garvämne när hudarna garvas. Foto: Max Ferrero

– Ett garveri är en väldigt farlig arbetsplats där det finns runt 200 kemikalier, bland annat krom. Ofta står garveriarbetarna och arbetar med bara händer och fötter och vet inte vilka hälsorisker de utsätter sig för. Svenska företag är skyldiga att säkerställa var lädret kommer ifrån och att garveriarbetarna har relevant utrustning och utbildning för att hantera farliga kemikalier. Det säger Charlie Aronsson, rapportförfattare och projektledare på Fair Action.

Kasheful Hoda på människorättsorganisationen RISE i Bangladesh berättar att en månadslön för en garveriarbetare startar på 550 kr. För att en frisk arbetare ska kunna försörja sig bedömer Hoda att en månadslön på 1 300 kr skulle behövas. Om samma arbetare är i behov av sjukvård, till exempel på grund av de kemikalier de utsätts för på sin arbetsplats, behövs ytterligare 200 kr. Enligt Kasheful Hoda är cirka 80% av garveriarbetarna i Bangladesh i behov av regelbunden sjukvård.

– Oavsett om det handlar om läder från Bangladesh eller Indien måste företagen intressera sig för arbetarnas situation. Om de gör det finns det en möjlighet att situationen förbättras, säger Hoda.

Att veta var lädret kommer ifrån är komplicerat då kedjan från ko till färdig läderväska innehåller flera tillverkare och ofta många mellanhänder. Ofta har det företag som köper in sin märkesväska från fabriken i till exempel Indien ingen aning om var lädret i väskan verkligen är garvat. Det garveri fabriken köper lädret från, och där vissa kontroller utförs, har ofta bara utfört de renare delarna av garvningsprocessen medan de smutsigare mer riskfyllda delarna av processen utförs av ett annat garveri som aldrig kontrolleras.

– I bästa fall har väskmärket kontroll på fabriken där väskan sys och garveriet som utför den renare delen av garveriprocessen. Företagen måste sätta in åtgärder där problemen är som värst och för att göra det måste de ta reda på var lädret verkligen kommer ifrån och visa fabriker och garverier att man är en långsiktig partner att lita på som är där för att bidra till lösningar, inte bara leta efter problem, säger Charlie Aronsson.

Här kan du läsa hela rapporten ”Under huden”.

Åhléns kommentar till rapporten kan ni läsa här.