Influencers tiger om klädtillverkningen

De nya makthavarna i modesverige är medieprofiler med hundratusentals följare på Instagram och egna märken. Men har de som sytt de glammiga plaggen rimliga arbetstider och löner? Det kan vara svårt att ta reda på, visar vår nya kartläggning av fem influencer-företag.

Maria SjödinNyheter

Fram till coronakrisen har satsningar på marknadsföring med hjälp av personer med stora plattformar på sociala medier, så kallade influencers, ökat stadigt. Marknaden har vuxit från att omsätta drygt 200 miljoner kronor år 2014 till cirka 800 miljoner kronor år 2018, enligt Institutet för reklam och mediestatistik. Instagram, poddar och Youtube har blivit kassakor för stjärnskotten. Många influencers har också lanserat egna modemärken. Men har företagen koll på hur kläderna de säljer produceras?  Det ville vi ta reda på och ställde oss frågan:

Bianca banar väg, Kenza knäpptyst
Vår granskning visar att Bianca Ingrossos egna märke Bianca by Bianca Ingrosso kommit längst och öppet redovisar på sin hemsida den leverantör i Kina som företaget köper in väskor och andra accessoarer ifrån. Elin Klings Totême uppger att de kommer offentliggöra i vilka fabriker inköpen görs innan årets slut.

Petra Tungårdens Adoore har skickat information om vilka leverantörerna är till Fair Action, men inte velat offentliggöra namnen eller svara på ytterligare frågor om till exempel sömmerskornas löner. Varken Kenza Zouiten Subosics Ivyrevel eller Hannah Widells och Amanda Schulmans Daisy Grace har svarat på våra frågor om vilka länder och leverantörer de gör inköpen ifrån och hur arbetsvillkoren ser ut.

Varför är det viktigt att företagen är transparenta med var deras kläder och accessoarer tillverkas?
Öppenhet om tillverkningen gör att organisationer och fackföreningar i produktionsländerna kan kontakta influencer-företagen om anställda hos leverantörerna behandlas illa. Problem som förekommer i klädfabrikerna i Asien är till exempel att sömmerskor som kräver rättvisa löner avskedas, orimligt hög produktionstakt och sexuella trakasserier.

Coronapandemin gör öppenhet ännu viktigare
Anställda på textilfabriker i länder som Bangladesh och Indien har drabbats hårt av krisen. Flera som skickats hem på grund av minskade beställningar har inte ens fått ut löner för redan arbetad tid eller ersättning de har rätt till vid uppsägning. Svenska företag måste minimera de negativa konsekvenserna för de mest utsatta arbetarna när de avbokar ordrar för att minska sina kostnader.

De tre influencer-företagen som inte publicerar sin information eller åtar sig att göra det går tvärs emot en tydlig trend mot mer transparens bland svenska bolag. H&M och Lindex är bägge sedan flera år öppna med detaljerad information om sina leverantörsfabriker. De senaste i raden att publicera information om sina leverantörer är Åhléns, Tiger of Sweden, Sportamore, Intersport och Stadium.

För mer information och intervjuer, vänligen kontakta: Maria Sjödin, sakkunnig företag och mänskliga rättigheter Fair Action, 08-643 43 64, maria@fairaction.se.
200918_Svar artikel Expressen