Så etisk var din bank 2017

Under 2017 granskade Fair Action och Fair Finance Guide svenska bankers inblandning i regnskogsskövling, skatteparadis och folkrättsbrott i Sudan. 6000 mejl skickades till bankerna som fortsätter att skärpa sina hållbarhetslöften, men inte alltid lyckas följa dem i praktiken. Här sammanfattar vi året som gick.

Enligt en kartläggning av organisationen Ecos bidrog Lundins verksamhet i Sudan till att över 12 000 människor dödades och 160 000 tvingades fly. Foto: Sven Torfinn
Enligt en kartläggning av organisationen Ecos bidrog Lundins verksamhet i Sudan till att över 12 000 människor dödades och 160 000 tvingades fly. Foto: Sven Torfinn

Swedbank ny etta bland storbankerna
Fair Finance Guides årliga granskning av bankernas riktlinjer visade på förbättringar hos alla banker när det gäller vilka hållbarhetskrav de ställer när de lånar ut och investerar pengar. I år gick Swedbank förbi SEB, som legat i topp sedan Fair Finance Guide startade för tre år sedan. Ekobanken och JAK är fortsatt i särklass och ställer högst krav av bankerna.

Även om storbankerna har förbättrat sina riktlinjer, så visar årets rapporter att de har problem med att leva upp till sina löften.

undefined

Skövling av regnskog på Borneo
Under våren släppte vi en rapport som visar hur svenska banker investerar miljarder i företag som kopplas till skövling av regnskog och kränkningar av ursprungsfolks rättigheter på Borneo. Bankerna hade dessutom gjort väldigt lite för att ställa krav på företagen.

Vi följde upp med ytterligare en rapport som visade att svenska banker placerar flera miljarder kronor i några indonesiska banker som finansierar hälften av den indonesiska palmoljeindustrin, däribland några särskilt kontroversiella projekt som kopplas till illegal skövling och omfattande skogsbränder.

Inget ansvar för kopplingar till folkrättsbrott i Sudan
Under året avslöjade vi också att svenska banker inte tagit tillräckligt ansvar som ägare till oljeföretaget Lundin Petroleum, som anklagas för att ha bidragit till folkrättsbrott i Sudan. Enligt en kartläggning av organisationen Ecos bidrog Lundins verksamhet till att över 12 000 människor dödades och 160 000 tvingades fly.

undefined

Trots att bankerna varit bland de största ägarna i företaget, så visar granskningen att ingen av bankerna hade satt tillräcklig press på Lundin Petroleum. Swedbank visade dock på bättre påtryckningsarbete än andra banker. De var också en av få banker som stödde förslaget om en oberoende utredning av anklagelserna mot företaget.

Vid 2017 års bolagsstämma uppmanade vi bankerna att stödja ett förslag om att Lundin Petroleum ska reservera pengar i en fond för att kompensera de drabbade. Det skulle vara i linje med FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter som bankerna ställt sig bakom. Ändå var det ingen av bankerna som stödde förslaget.

Nordeas affärer i skatteparadis
Vår granskning av bankers verksamhet i skatteparadis visade att de 20 största bankerna i Europa har särskilt hög lönsamhet i skatteparadis, vilket förklarar varför bankerna gärna gör affärer där. Det var även tydligt att några banker använder skatteparadisen för att själva undvika skatt. Vissa banker gör flera miljarder i vinst i skatteparadis där de inte har en enda anställd, vilket tyder på att man bara slussar pengar genom bolagen.

Nordea var den enda svenska banken i granskningen och deras resultat var relativt sett bättre än andra stora europeiska banker.

Svartlistningar av kontroversiella företag
Svartlistningar av företag tog fart under året. Under en dramatisk vecka i juni gick SEB ut med en ny lista där företag som Shell och Renault svartlistats på grund av miljöförstöring, kränkningar av mänskliga rättigheter och korruption. Samma vecka meddelade Handelsbanken att de var på väg att släppa en liknande lista, och dagen därpå annonserade Sjunde AP-fonden att de svartlistat ett antal stora oljebolag.

Tyvärr drog SEB tillbaka sin lista redan efter några dagar, efter påtryckningar från israeliska intressegrupper som reagerat på att några av företagen svartlistats på grund av sitt stöd till olagliga israeliska bosättningar på ockuperat palestinskt område.

undefined

Sverige föredömligt i North Dakota-fallet
De flesta svenska banker var också snabba med att svartlista företagen bakom den omdebatterade oljeledningen i North Dakota. Efter starka protester från bankkunder, och efter misslyckade försök att stoppa bygget, beslutade alla svenska banker – förutom Danske Bank – att dra sig ur projektet.

Detta satte i sin tur press på banker i andra länder att agera, vilket visar att bankerna kan spela en positiv roll globalt genom sina investeringar. Det är anmärkningsvärt att bankerna inte tar den chansen oftare.

Få banker med nolltolerans mot kärnvapen
Vi avslutade året med att granska bankernas ställningstagande till kärnvapen, med anledning av det nya internationella kärnvapenförbudet som förhandlats fram i FN. Endast Ekobanken, JAK och Handelsbanken hade nolltolerans mot kärnvapen. Strax efter att granskningen släpptes meddelade dock Länsförsäkringar att även de ska införa nolltolerans, vilket gav glada reaktioner från bankkunderna i våra sociala kanaler.

Ökat tryck från konsumenter och politiker
Nästan 6000 mejl skickades till bankerna via vår sajt med upprop om ett större ansvar för hållbarhetsfrågor. Det märks också att hållbarhet har hamnat rejält på radarn i finansbranschen. Till exempel var det flera från branschen och civilsamhället som under Almedalen efterfrågade politiska åtgärder och bättre regelverk.

Dessutom beslutade regeringen om det allra första lagkravet kring hållbarhet i finansbranschen. Lagen började gälla 1 januari 2018 och kräver att alla fonder ska redovisa hur de tar hänsyn till hållbarhet när de investerar. Regeringen och alliansen har också lagt fram förslag på att införa hållbarhetskrav i premiepensionsystemet. Båda åtgärderna är välkomna steg i rätt riktning men organisationerna bakom Fair Finance Guide vill se många fler åtgärder.

Så här förbättrade sig bankerna under året

undefined

Här följer hur bankerna förbättrade sina riktlinjer och redovisning av hållbarhetsarbetet under 2017. Totalbetyget anges i procent (max 100) och förbättringen under året inom parentes.

Ekobanken                99% (-)
Ingen förändring under året.

JAK Medlemsbank      92% (+1)
Gjorde ett antal förtydliganden kring bankens arbete mot skatteflykt och korruption.

Swedbank                    61% (+6)
Införde flera skärpningar av sina hållbarhetsriktlinjer och är nu den storbank som ställer högst krav. Swedbank lovar till exempel att bara stödja dammbyggen, skogsföretag och produktion av bioenergi som följer särskilda hållbarhetsstandarder. Banken har också skärpt sin policy mot kol och bojkottar numera företag som till mer än 30% är aktiva inom kolkraft.

SEB                              60% (+1)
Redovisar som första bank en bedömning av sina fonders hela klimatavtryck, vilket ger en mycket mer rättvisande bild än hos andra banker. Banken har även börjat redovisa hur stor andel av kreditportföljen som består av förnybar energi och namnen på projekt de finansierar. Projekten handlar uteslutande om förnybar energi, framförallt flera vindkraftsprojekt. SEB har också publicerat en ny skattepolicy som skärper riktlinjerna för att motverka skatteflykt.

Skandia                        54% (+6)
Skärpte sina hållbarhetsriktlinjer på flera områden, bland annat vad gäller ursprungsfolks och migrantarbetares rättigheter och antog flera nya standarder på miljöområdet som man vill att företagen ska följa. Skandia har även börjat publicera namnen på alla företag som de försöker påverka kring hållbarhetsfrågor. En ny policy kring investeringar i statsobligationer antogs också där 35 länder svartlistats på grund av bristande demokrati, korruption eller kränkningar av mänskliga rättigheter. Namnen på länderna framgår dock inte.

Handelsbanken           53% (+2)
Har framförallt blivit mer transparent, bland annat redovisas namnen på de företag där banken identifierat hållbarhetsproblem och försöker påverka genom dialog. Handelsbanken har även för första gången lagt till en handfull företag på sin svarta lista på grund av miljöförstöring, kränkningar av mänskliga rättigheter eller dåliga arbetsvillkor. Tidigare har listan bara innehållit företag som kopplas till kontroversiella vapentyper och kolutvinning. Handelsbanken blev också bättre på att redovisa hur den röstat på bolagsstämmor, och bättre redovisning av sina skattebetalningar i länder där banken är verksam. Banken skärpte även gränsen för kolverksamhet hos företag i sina indexfonder, från tidigare max 50% ner till 30%.

Länsförsäkringar         50% (+4)
Tog fram flera nya ställningstaganden kring hållbarhetsfrågor, bland annat sänkte man gränsen för hur mycket kolverksamhet ett företag får syssla med, från tidigare 50% ner till 20%. Det gäller även bankens indexnära fonder. Länsförsäkringar har också tydliggjort kravet att företag som banken investerar i ska sänka sina utsläpp. Banken har även förbättrat sin rapportering om påverkansarbetet med företag, nu redovisas även mål och en kort statusuppdatering för ett trettiotal företag. Rapporten är den mest utförliga av alla banker. Länsförsäkringar införde även nolltolerans mot investeringar kopplade till kärnvapen.

Nordea                          45% (+2)
Publicerade nya riktlinjer för företag som lånar pengar i banken, bland annat att företag ska följa principerna i Global Compact. Nordea antog även nya riktlinjer för att motverka att banken bidrar till skatteflykt genom sina rådgivningstjänster. Bland annat står att banken inte ska delta i transaktioner som kan uppfattas som aggressiv skatteplanering även om transaktionerna skulle vara lagliga. Nordeas fonder har även sänkt gränsen för hur mycket ett företag får syssla med kolutvinning, numera 30% från tidigare 75%. Under 2017 meddelade Nordea en ny struktur och nio övergripande mål för sitt hållbarhetsarbete. I slutet av året presenterade Nordea även en ny klimatpolicy.

Danske Bank                42% (+14)
Den bank som gjorde klart störst förbättringar av sina riktlinjer under 2017. Framförallt har man förtydligat sina hållbarhetsriktlinjer för investeringar och utlåning till särskilda branscher, bland annat i gruvsektorn, fossilbolag, skogsbruk och jordbruk. Banken har också publicerat en ny skattepolicy och börjat redovisa namnen på ett tiotal företag som banken försöker påverka genom dialog. Danske Bank har också delvis börjat redovisa klimatavtrycket från några av sina fonder.

 

Fair Finance Guide är ett initiativ som drivs av Fair Action, Sveriges Konsumenter, Amnesty, Diakonia och Naturskyddsföreningen.