Läderväskor

Tillverkning av läderväskor kan vara en riktigt smutsig historia. Först ska djurhudar avhåras och blötas upp. Därefter ska de behandlas och skäras, torkas, färgas och slipas. I alla de här processerna, som tillsammans kallas garvning, används en lång rad kemikalier. Ofta har de som jobbar i läderfabriker i länder som Indien och Bangladesh inga skyddskläder eller utbildning för att kunna hantera de giftiga kemikalierna på ett säkert sätt.

Arbetare på ett garveri i Hazaribagh, Bangladesh. På garveriet behandlas djurhudar för att bli till mjukt läder. Foto: GMB Akash
Arbetare på ett garveri i Hazaribagh, Bangladesh. På garveriet behandlas djurhudar för att bli till mjukt läder. Foto: GMB Akash

– Ett garveri är en väldigt farlig arbetsplats där det finns runt 200 kemikalier, bland annat krom. Ofta står garveriarbetare och arbetar med bara händer och fötter och vet inte vilka hälsorisker de utsätter sig för. Svenska väskföretag är skyldiga att säkerställa var lädret kommer ifrån och att garveriarbetarna har relevant utrustning och utbildning för att hantera farliga kemikalier. Det säger Charlie Aronsson,  projektledare på Fair Action.

Kedjan från ko till färdig läderväska innehåller flera tillverkare och ofta många mellanhänder. Fair Actions granskning ”Under huden” visar att  H&M, Indiska, Venue Retail Group (Accent, NK Skor & Accessoarer och Rizzo) och Åhléns inte har tillräcklig kontroll på tillverkningen av läderväskor.

– I bästa fall har väskmärket kontroll på fabriken där väskan sys och garveriet som utför den renare delen av garvningsprocessen. Företagen måste  ta reda på var lädret verkligen kommer ifrån och sätta in åtgärder där problemen är som värst, säger Charlie Aronsson.